SEPTEMBER
Under 10-talet skrev jag 1000-tals texter av diverse slag. Satte in dem i en arbetsblogg 2005, Maarianhome.
Det finska ordet för mögel är ”home”, ”mould” in English.
Maarian (possessiv av Mary) kommer från finskans Maarianhamina (fi.). Mary’s Mariehamn, Maarianhome, my hometown, translated into English as Port of Mary.
Smack Dab in the Middle of The Baltic Ocean.
Skrivande hade jag sysslat med tidigare. På 70-talet var det mycket brevskrivande, det mesta förlorat, försvunnet. Förutom de resebrev jag skrev hösten 1977 och publicerade på Blogger i början på 10-talet.
På 80-talet skrev jag stundtals och sporadiskt dagbok. Kan kanske så småningom sammanställas till något. På 90-talet blev det mest manus till ett otal radioprogram, som finns sparade på kassett; resedokument, musikprogram och bokprogram för barn.
Vårvintern 2005 skrev jag under ett 100-tal dagar minst en timme per dag, för det mesta fler, från mars till juni. Blev till Maarianhome-breven. Skrev försvarstal, historier och berättelser formulerade som brev. Förklarade då, att jag främst skrev för mina barn Anni och John, så att de skulle veta vem deras far var. Vad han tänkte. Var han var och vad han gjorde.
Själv miste jag min far i lungsjukdom våren 1955 då jag var 14 månader.
*1 SEPTEMBER*
Sista hösten (Viimeinen syksy) - ett album där titelspåret refererade till att det var 70-talets sista höst. Att man sedan skulle åldras 10 år. Pelle Miljoona & 1980 kallade Petri Tiili sitt band då. Sista hösten bär något ödesdigert med sig. Skall man orka hösten ut. Vad döljer sig bakom nyåret?
Kommer att bli en lång höst 2012, fyra månader skrivarmödor, smärtor och överraskningar. Skall man orka leva fullt ut, eller bryter sjukan in och ut. Det blir nog en massa snack. En och annan resa, får man hoppas. Längtar bort.
Nere vid Alandica fryser beach-volley-spelarna, och publiken, i det regngråa vädret. Vernissager på gång. Har lovat ställa upp som barnvakt, i Östernäs. Ted skall vaktas när Robert och Annika vill ut och lufta sig. Känns bra att kunna vara till hjälp.
Glad för att jag hittade på att jag kan fortsätta mitt skrivande här i Maarianhome-bloggen. Behöver inte ladda ner Open Office. Försökte mig på det, men tröttnade efter ett tag. Det maccar till sig.
Facebook gick jag med i 31:a augusti 2007, för exakt fem år sedan. Verksamheten det första året var stillsam, men sen...
Skapade ett konto på YouTube i slutet på juli 2008 men egentligen är bara det senaste året (2012) som jag lagt material dit, men då desto mer. Är nu uppe i runt 9000 visningar.
11 000+ vänner fick jag efter ett par års träget tryckande på MySpace. Mer än antalet invånare här i Sta'n, denna stad som jag döpte till Maarianhome, våren 2005, när jag satte igång med att skriva brev till levande och döda.
Och så bloggarna på Blogger då:
Eckerman goes Eckerman Det jag skrev och fotade under en resa till USA våren 2005 och grundmaterialet till den finns i de texter som producerades under titeln Maarianhome.
På det 57nde med 500+ fotografier, foton jag började knäppa i februari 2010 fram till 3 år senare.
Behöver man ensamhet så är det bara att gå upp i bergen, reseberättelsen från hösten 1977.
Lång titel på en lång resa. En resa tillbaka, men framförallt framåt. Nu har 35 år gått och vi lever i en annan värld, en annan tid. Då får man ta sig samman, samla pinalerna och ge sig ut på långpromenad mot Östernäs till.
Ger mig av ut på Sta'n denna regniga lördag i september 2012. Lämnar tomburkar på Alko. Köper en röd S:t Helena och en Stallhagen Porter. Trollar fram iTunes och passar samtidigt på att se efter vem det är som gillat nåt foto i mitt album från augusti på FB.
Elephant Micah strömmar ut högtalarna.
*2 SEPTEMBER*
Det gäller att hitta styrfart, komma igång i fåran, satsa energi och uppnå målet, börja om och köra vidare. Våga säga det man tänker, skriva ned det, vara fräck, öppen och orolig. De sociala medierna har fått folk att bli personliga på ett annat sätt tror jag. Men få vågar fläka ut sin själ. Orkar man egentligen bry sig, sätta sig in i. Det blir bara mer och mer yta.
Själv använder jag FB till att publicera filmer och foton, mest. För tillfället har jag en snutt på Backaskolans husband från Möjligheternas Torg förra lördan, i ugnen. Lägger först ut den på YouTube och länkar sen till FB och Twitter. Samtidigt lyssnar jag till Drive-By Truckers och Drag the Lake Charley. Skulle det vara Spotify så kunde jag med ett enkelt tryck meddela omvärlden om det också. Nu är det Ping som man kan använda sig av, och den bekantskapskretsen är bra mycket mindre. Ping skall dom förresten sluta med på Apple.
Patti Smiths senaste skall jag överföra från biblioteket. Hämtar den från vardagsrummet. Banga heter verket som jag nu för över från CD till iTunesbiblioteket. Lyssnade på den i torsdags, två gånger. Det blev lite väl mycket öl och whiskey när jag kom loss till Patti. Försov mig på fredag morgon och rusade iväg halsöverhuvud för att hinna till fuktskademätning på jobbet. Hann precis. Höll låg profil, svettades ymnigt och var rädd för att lukten av alkohol skulle avslöja att jag inte var comme-il-faut. Täckas bara. Det går utför. Hälsan tar stryk.
Nu har filmen överförts till flixtoms kanal redigerad och ljudförbättrad. Det plingade det till. Betyder att Banga överförts. Amerigo inleder melodiskt och behärskat. Jag postade låten till de som följer mig, men det lär knappast vara någon. Får se om det kommer nån låt som jag vill sända ut via Spotify, snart. Eller kanske jag skulle twittra hela albumet och skriva något om vad jag upplever?
*3 SEPTEMBER*
Klockan har passerat 14.02 och jag bestämmer mig för att ta tag i skrivandet för att uppfylla löftet om att skriva varje dag. Hur jag orkar är en annan sak. Jag väljer i alla fall att sätta igång datormusiken, Thåströms Smaken av dig. Går vidare till S:t Anna katedral, kanske min favorit från mannens senaste verk Beväpna dig med vingar. Eller var det Samarkanda med sina bilder. Den var det nog, den som är min favorit.
Thåström hänger med i min värld. Det är ett tag sedan Finlandsturnén med Ebba Grön våren 1982. Ett tag sedan Pimme stod och vrålade Urpo Yyyylönen i poolkällaren, i Ylioppilaskylä i Turkuk. Lite över 30 år. I år såg jag honom igen på Cirkus i Stockholm. I slutet på februari. Var det rent av skottdagen. Han körde över oss med maskinmusik. Slutade med Sönder Boulevard. Då kom några tårar. Det tar ont. Tar ont att minnas och leva med, fortsätta leva. Upptäcker att jag orkar gå in i musiken igen, orkar lyssna, känna efter. Det har varit lite av och till med det på senaste tiden, och det är det kanske nu också, av och till.
Försöker göra min egen musik. Till planerna hör att göra ett prat av de texter som jag kommer att producera denna höst.
Försöker göra min egen musik. Till planerna hör att göra ett prat av de texter som jag kommer att producera denna höst.
Det får inte bli den sista, men kan kanske kallas det senaste när pratet är klart. Ett 60-90 minuters verk där det inte finns nåt annat än min egen musik. Kan utgå från det jag lyssnar på, men skall bli något eget som integreras i texterna, i berättelserna. Arbetsnamn: Höstprat. Och sedan skall jag sammanställa sånt som ligger och skräpar i skåpen. När jag hinner, och när styrkan finns, orken. Det har jag gjort förr. Scannat bilder, fört över texter. Det finns kassetter att överföra, redigera, illustrera, publicera, arkivera. Det finns bilder, det finns ljud. Vill skapa nytt med det gamla i botten. Arbeta vidare med bloggarna. Se till att resedagboken från 1977 kommer på pränt och blir till bok som print on demand. Skall fråga Johnny om råd, kanske anställa honom. Få ordning på Saieds krisade ekonomi. Få hjälp med mina sargade känslor. Få plats hos en KBT-terapeut?
Det börjar kännas som tidig höst. Fylld av intentioner, och så vet man att det brakar i november. Men förhoppningsvis inte fullständigt, slutgiltigt. När Patti Smith går in i Tarkovsky (The Second Stop is Jupiter) kommer jag på att jag måste sköta om mina kvinnor; mor, dotter och särbo. Upprätthålla kontakten, överraska positivt, bjuda till. Där finns det mycket att göra, och jag gör det, men det kan göras så mycket bättre.
Och sedan vännerna från förr som man borde kontakta närhelst dom kommer upp i tanken. På FB finns Ludde och Bö. Och Bolle och Dennis med. Och så Monika som försvinner gång på gång och dom som är ännu längre borta. Juan Carlos, Simo och så Hessu som inte finns på Fejjan. Och Kjell i Uppsala som finns där men som slunkit undan. Honom tror jag att jag skall kontakta och höra hur det är. Fråga om han sett Eva eller Emma. Det gör jag och tar sedan en paus.
Har varit i exil på min egen arbetsplats. Suttit i ett rum i en korridor där jag kunnat ägna mig åt att läsa gamla årgångar av lokaltidningarna. För tillfället har jag kommit till 1994 och gjort en sväng tillbaka. Ålandstidningen årgång 1988 saknades och efter att ha kollat alla årgångar av ÅT från 1974 och framåt började jag läsa Nya Åland. Det passar att vända om och försöka dubbelkolla vad de två konkurrerande tidningarna skrivit om Bastun, men även om musiklivet och kulturen i allmänhet. Kan kanske utmynna i en doktorsavhandling om den åländska populärmusikens historia under den senare delen av 1900-talet, kanske t.o.m. fram till 2010 eller till 2014 då Pub Bastun förhoppningsvis kan fira 40 år som rockpub.
Har hållit på sedan i våras och gjort anteckningar på FB om vilket program som fanns 1974 och vad som skrevs om verksamheten. Jag går till min FB-sida och letar efter Mina anteckningar som jag haft lite svårt att hitta efter att tidslinjen övertog sidan 26.8. För att försäkra mig om att programanteckningarna inte skulle försvinna spårlöst så gjorde jag en kopia på en dator på jobbet.
Nu hittade jag dom och kunde konstatera att det var redan ifjol som jag gjorde anteckningar fram till 1979. Från maj har jag fortsatt och nu nått upp till 1994 beträffande programmet. Artiklar och notiser skall jag uppdatera genom att skriva in dom här. Kanske senare ikväll.
Funderar mycket på D 300 Skotten. Skall jag försöka få in dom i Nyan via länk? Och varför inte också Hbl. Börja varje dag från den 29nde februari med ett You Tube klipp. Från 300 upp till Sixtens Gröt i kaffepanna vid nyår. Sammanställa året 2015 vid nästa nyår.
Dimma över Mariehamn en morgon i början på september. Blir blå och melankolisk. Bakom väggen skriker bebisen i kolik. För nästintill 23 år sedan, ja redan på kvällen den sjätte började värkarna. Hösten kom tidigt det året efter Helsinki City Maraton. Jag gick längs gatorna i Kottby med en rosa barnvagn. Filmade, funderade, jobbade till december. Eller hur var det? Minns inte exakt. Måste gräva mer. Men det var dimma ibland och hårt motljus i en mild höst. Slutade med avfärd.
Efter en dag av "jobcoaching", utstädning och veckomöte kom jag hem och slocknade på soffan. Orkade mig upp vid 19:30 och tog mig samman till en promenad stan runt. Var även på flisbanan och lyfte stockar. Lite efter 21 slet jag mig från datorn och ringde 13935. Inget svar efter 10 signaler. Försökte igen, samma resultat. Efter 5 minuter ännu inget svar, så jag satte mig på cykeln för att kolla läget på Neptunigatan 27. Var alldeles mörkt när jag kom fram. Ringde på och hörde ljud inifrån. Tog mig in med egen nyckel och upptäckte mor liggande i hörnet på golvet i sovrummet. Ringde genast 112.
Redde upp lite och försökte få något vettigt ur henne, men det var mest bara slödder. Tog ett bra tag innan ambulansen kom och dom tog över ansvaret. Var byngsligt att få henne på en bår, men vi tog oss till akuten där det undersöktes reaktioner, tryck och syn. Skulle bli röntgen. Troligtvis en stroke.
Hon hade legat där sedan 14-tiden stackarn och inte nått telefonen hur hon än försökt. Och telefonen hade ringt...
Inte mycket mer jag kunde göra på sjukhuset. Hoppas på det bästa och gå hem. Vet inte vart jag skall ta vägen, men får väl ta en Imovane och lägga mig snart.
På våg hemåt just innan dansen skall börja. Barbados skall äntra scen. Ovanför mixerbordet lyser en skärm med The Shanes. Det var då det, och snart igen verkar det som. Chris Craft No 9.
Jag dricker röd Ale och laddar batteriet. Undrar vad det är som äter energin. What's Eating Gilbert Grape. Känn dej fri som en fågel, framtiden finns i min hand. Countriga toner.
En dag i Stockholm. Var rätt dämpad. Tittade in hos A på Lappviksberget. Bra att ha nåt ställe att bo, men tvillingarna Norrman som har lägenheten är för snälla och ordentliga. Tyckte hon. Duktiga tycker väl jag.
Tog tricken ner till Slussen på jakt efter lunch. Blev till slut Gossip, bengaliskt. Väninnan Rakel slöt upp då maten nästan var slut. Jag äter mig tjock och smaskar Cloetta-stänger, 4 stycken.
Vankade sedan fram till Medborgarplatsen och tog T-banan till Gamla Stan. Mitt knä var inte helt i skick.
Det var Stockholm Halvmaraton och mycket trafik. Demonstrationen på Sergels torg var smått över, så det blev att vandra vidare till Kungsan, där det blåste kallt. Löpare kom i mål, på andra sidan vattnet, nedanför slottet. Och jag fruktar att aldrig mer kunna springa. Flåset är redan värre. Det räcker inte till.
På bussen från Stockholm fick jag sällskap av Roger Forsberg som varit med frun i Kroatien. Han berättade först om sina upplevelser i landet. Hade varit där tre gånger. Ute på öar också. Sedan höll jag låda om mina resor efter rötter. Nog kan jag snacka när jag får berätta om mig själv och vad jag varit med om. Och ställa frågor också.
Men är inte nöjd. Jag tar mig ett glas rödvin och kontemplerar om jag borde fylla barskåpet med whiskey. Men jag tror jag låter bli och håller låg spritprofil ännu ett tag. Blir vitare. Varför inte. Det brukar bli för mycket. Idag blev det några indiska öl på Gossip och en liten Kriek på bussen. Alldeles tillräckligt, men inget som gett mig fotograferings-kick. Bekymmersamt? Nånej. Det kommer när det kommer och på pauser är det inget fel.
Inte heller på GarageBand fick jag till nåt vettigt. Man tröttnar och tar tag i annat. Jag hoppas det och suktar. Jag köpte en LP-ram åt mig och fyra Nutrilett åt M. Laddade upp med Mojo inför bussen, men det fick anstå till väntrummet i Kapellskär. Och nu sjunger Barbados Kom hem.
Jag undrar hur Alma har haft det. Har någon släppt in henne. Jag tror inte det. Ville inte störa grannarna med önskemål. Men snart är jag hemma. Lite på halvtimmen. Snart anländer vi till Nordens Hawaij, påstår Putte.
Night beat med Chucken. Den långsamma kvällen går mot natt. Efter att jag kom hem vid 21:20 har jag mest kollat flamenco-kurs med Erik Steen i egen inspelning från 2003. Fin musik, spännande tider.
En sorgsen dag har det annars varit, flamenco-melankolisk-kanske.
Det var längesen imorse. Men jag kom mig iväg. Nerför Skarpansvägen går hon, AA, skön så skön. En fin morgon.
Blir mest till att sitta på rummet och bläddra innan morgonkaffet. Där talas det barnbio. Så jag hakar på och berättar om hur jag kuskat runt i Vanda med 8 mms apparat. Eller kanske det var 16. Högtalarna började brinna när jag skulle köra Gimme Shelter.
Blev att städa sedan, kolla brända CDn och kasta plast, affischer, kort och A4or. Lyssnade på VV, tills det var dags att gå till Pilsnermackan på lunch med Johnny.
Vem sjöng: Gonna smash their brains in, 'cause they ain't got nothing in them, them fascists... Inte Iggy Pop, nej. LKJ, gamle gode Linton. Tog konstig fisk till lunch. Mald, obestämbar. Snackade Mickey Rourke och film och lite annat praktiskt om uppsägningar och sånt.
Stack mig in och gjorde byråkrat-ärenden innan det var dags att ta sig hem. Hämta cykel och sun-shades. Tittade in på vån. 4 och talade med mors läkare. Mor sov. Förutsättningarna för framtiden var inte så ljusa. Illa, men inte omöjligt. Kanske det blir bättre. Jag tog hissen ner och grät. Tog mig till psykavd. där jag hade träff med ee, som jag tillbringade 75 minuter med. I korridoren träffade jag ms och jag berättade vad som hänt med mor, och han förstod. Visste hur det kändes. Jag hade gråten i halsen. Han berättade att han varit i Helsingfors, och sett Pohjoinen tie av Kaurismäki med Vesa-Matti Loiri. Rekommenderade.
Bad ee om att få gå i terapi för att få reda i skilsmässa, död och elände. Kan ta två månader, vi får se. Fick inte sjukskrivning, eller ville inte ha, även om jag igår var helt övertygad om att det är det jag behöver, timeout. Men jag kämpar på, vägrar släppa taget, for what it's worth. Fick tid för återbesök 8.11. Sju veckor till dess.
Gick sedan via 4. våningen, där sov mor... och hem via jobbet, och sedan mat och soffan. Gick senare mot norr och upp till 4. våningen igen. Väckte mor käckt och hon vaknade och började kommunicera. Var i dimmorna och kunde inte placera mig, trodde jag var M. Efter tio minuter kom vi fram till att det var jag och inte hon, M.
Konversationen löpte och jag förhörde henne om ditt och datt. Kollade om hon kunde se vad klockan var. 20 i tio sa hon. Den var 20 i 8. Vet inte riktigt hur medveten hon är? Vilken uppfattning hon har om omvärlden. Finns vissa missuppfattningar, men hon verkar hänga med tills hon blir för trött. Jag gav henne vatten och hjälpte till med medicineringen som bestod av ett piller. Blodförtunnande? Fick ner den med yoghurt. Ville inte äta något alls. Påstod att hon inte annat gjort, men sköterskorna höll inte med om det. Kände sig som en höna...
Tog mig hem till henne, till Neptunigatan 27, vattnade blommorna, tog in posten, och ringde dottern i Sthlm. Pratade med grannen, men orkade inte tala med gudmor, som förresten hade mörkt inne. Får ta det imorgon. Tittade in till Uncan och diskuterade Unga Band och ekonomi. Kollade bilder från 70-talet med en kille som jag kopplar till DUV-kretsen.
Soon after midnight, and the moon is in my eyes sjunger Bob Dylan från Tempest. Snart så är klockan 24. Var ska man börja då och berätta vad som sprängt sig in i det mentala denna fredag i mitten på september, lönedag. Ännu inga större problem med det. Borde betala några räkningar som ligger på lut, barnens telefoner och min. Och sonen ringer inte, fastän man betalar. Han ringde en gång, men hörde inte, såg det på skärmen. Undrar hur det var med mig i hans ålder. Var väl dåligt det med, men inte såå dåligt.
Höstpratet ligger och knackar på och mor yrar omkring i skogarna på Sommarö mellan uppvaknandena. Det svajar betänkligt, men jag hänger med. Ingen annan kan hänga med, inte ens hon i min värld. Tror jag. Känner jag mina barn bättre än de känner mig? Hon talade om mig i tredje person, att Tom varit hos sin momi mycket när han var liten. Och så sitter jag där bredvid. Och hon berättar om sin mors mor som man måste kalla så. Att hon hette Selma och var amper, ingift till Mellangårds från Storlandet, kanske. Mannen, morfadern hette Hannes, Hannes Österlund. Tänk, det har jag aldrig vetat. Hon går tillbaka till barndomen, ungdomen och reder ut begreppen, mest för sig själv. Kanske det också beror på att talterapeut Maria Siggbergs far var från Nagu. Mor påstår att dom är kattbekanta, att dom träffats via katterna. Jag påstod att de nog kände varann innan det fanns katter som Ludde i farten. Men nu skall hon inte få vara hennes talterapeut, för att dom känner varann!?
Och det har varit Tempest idag. Är det ännu, medan stormen där ute har bedarrat inför natten. Regnet piskade nacken vid lunchtid. Jag valde att gå till City-Livs och köpa Pirkka-lasagne och grekbröd. Sedan hem till katten som lurade i kojan sin. Jag orkade inte gå till Park på lunch, men var där på afterwork och träffade JOL och Frisken. Vi tog bara en öl var idag. Jag måste till ÅCS och Kjell hade frugan som väntade.
På jobbet städar jag runt i mappar och bland cd-skivor. Ordning skall det vara. På lunchen hittade jag en bunt foton som jag tyckte man borde få styr på. Så jag var in på Lisco Bok & Papper och köpte plastfickor för 400 foton. Fyllde på dem jag tagit till jobbet. De som blev kvar har jag fyllt i här hemma. Nu får jag köpa 5 paket till för 11 €. Först på eftermiddagen kom jag mig för att kolla Bastun i ÅT från 1991. Fortsatte ikväll när jag var in och hämtade fotopärmen.
Katta ligger på lur. Försöker igen ta sig upp på tangenterna och sedan upp på axeln och spinna, men det går inte riktigt för sig. Imorse vid 6 ville hon varken äta eller upp och ut så jag lämnade henne sovandes på sängen. Det var extra-dag, statist i Tacit Wisdom. Uppe vid Havsvidden. Körde ut till Lantbruksskolan med lånad bil och fick på mig hatt på peruken och mustasch under näsan. Det kliade. Åkte gemensam buss hummandes (kanske man skulle ta och föra över och höra hur det låter baklänges och uppskuret?) upp till inspelningsplatsen där jag efter ett tag träffade en gammal bekant, Cris af Enehielm. Det var roligt och vi språkade bort tiden tills det var dags att fortsätta väntandet och ta sig ut på hala berg och humma. Dolde kameran innanför jackan, men det blev nästan inget taget. Bara lite på mobilen, som också var med i väskan. Dagen gick fort undan trots väntan och väta. Benet började värka och vid 18 blev vi ivägsläppta en erfarenhet rikare, som det så trivialt sägs. Orkade inte ta mig till Oliven på Soft Jazz med RP, FE och KD. Var och lämnade igen nyckeln och såg på nåt matprogram med Aschberg. Bra så.
Och hungern gräver i magen, men jag försöker hålla igen med maten, lite. Har som mål att ha gått ner till 90 kg fram till mitten på december. Brände 299 kalorier på en 42 minuters snabb promenad upp till Lotsberget i regnet. Gick fler kilometer än de uppmätta 4.
Tog mig gående till Neptunigatan för att visa lokalen för fastighetsförmedlaren. Fick även reseräkning postad, tomglas och burkar pantade och bok återlämnad.
Passade samtidigt på att låna lite dikter och böcker om Etiopien.
Sedan sen lunch på Shandiz och cykeltur till Trobergshemmet, där mamma satt i TV-rummet. Blev kaffe sedan och lite bläddrande i Kirjaisboken.
Hem och sova för att ta sig upp vid fem. Publicerade nåt i Maarianhome, innan en ansökan avklarades, motigt. Lite i taget. Framtiden är regnig. Publicerade även vad jag skrev ifjol på tumblr.
Och sedan vännerna från förr som man borde kontakta närhelst dom kommer upp i tanken. På FB finns Ludde och Bö. Och Bolle och Dennis med. Och så Monika som försvinner gång på gång och dom som är ännu längre borta. Juan Carlos, Simo och så Hessu som inte finns på Fejjan. Och Kjell i Uppsala som finns där men som slunkit undan. Honom tror jag att jag skall kontakta och höra hur det är. Fråga om han sett Eva eller Emma. Det gör jag och tar sedan en paus.
*4 SEPTEMBER*
Har varit i exil på min egen arbetsplats. Suttit i ett rum i en korridor där jag kunnat ägna mig åt att läsa gamla årgångar av lokaltidningarna. För tillfället har jag kommit till 1994 och gjort en sväng tillbaka. Ålandstidningen årgång 1988 saknades och efter att ha kollat alla årgångar av ÅT från 1974 och framåt började jag läsa Nya Åland. Det passar att vända om och försöka dubbelkolla vad de två konkurrerande tidningarna skrivit om Bastun, men även om musiklivet och kulturen i allmänhet. Kan kanske utmynna i en doktorsavhandling om den åländska populärmusikens historia under den senare delen av 1900-talet, kanske t.o.m. fram till 2010 eller till 2014 då Pub Bastun förhoppningsvis kan fira 40 år som rockpub.
Har hållit på sedan i våras och gjort anteckningar på FB om vilket program som fanns 1974 och vad som skrevs om verksamheten. Jag går till min FB-sida och letar efter Mina anteckningar som jag haft lite svårt att hitta efter att tidslinjen övertog sidan 26.8. För att försäkra mig om att programanteckningarna inte skulle försvinna spårlöst så gjorde jag en kopia på en dator på jobbet.
Nu hittade jag dom och kunde konstatera att det var redan ifjol som jag gjorde anteckningar fram till 1979. Från maj har jag fortsatt och nu nått upp till 1994 beträffande programmet. Artiklar och notiser skall jag uppdatera genom att skriva in dom här. Kanske senare ikväll.
Som Samarkanda när hon kommer.
*5 SEPTEMBER*
Tog redan en runda ner till stan. Förde tomflaskor till Alko och köpte en Botter, 1,5 liter billigt italiensk vittvin. Var in på City-Livs och bunkrade. Nu ska tvättmaskinen sättas i gång och kassar tömmas. Idag och imorgon är det Konstrundan. Får se vad jag hinner med. Det är höstmarknad på Torget också, så dit skall jag väl ta mor. Städar upp litet innan dess. Far väl dit om tre timmar. Till Lågskär.
Funderar mycket på D 300 Skotten. Skall jag försöka få in dom i Nyan via länk? Och varför inte också Hbl. Börja varje dag från den 29nde februari med ett You Tube klipp. Från 300 upp till Sixtens Gröt i kaffepanna vid nyår. Sammanställa året 2015 vid nästa nyår.
Parallellt kunde jag släppa ett Påhittat omslag per dag.
Skriva nåt om det?
*6 SEPTEMBER*
Dimma över Mariehamn en morgon i början på september. Blir blå och melankolisk. Bakom väggen skriker bebisen i kolik. För nästintill 23 år sedan, ja redan på kvällen den sjätte började värkarna. Hösten kom tidigt det året efter Helsinki City Maraton. Jag gick längs gatorna i Kottby med en rosa barnvagn. Filmade, funderade, jobbade till december. Eller hur var det? Minns inte exakt. Måste gräva mer. Men det var dimma ibland och hårt motljus i en mild höst. Slutade med avfärd.
Igår köpte jag biljett till Helsinki. Om två veckor är jag där. Köpte också tågbiljett till Spanien. Orkar jag hålla ut till dess, eller tar melankoliken över. Såsom 2006 då WOMEX-resan till Sevilla inhiberades av egen kraft. Beslutet kom några dagar före. När jag rattade Amazonen i Mariehamn. Och accepterade att jag inte orkade. Tog ledigt på hemmaplan istället. Det var tunga dagar. Sparkad från Kaptensgatan 15, åtalad.
*7 SEPTEMBER*
Biutiful börjar i Dödsriket, i en vit och kal skog. Såg filmen ikväll och blev illamående.
Tveksam. Huvudvärk. Andnöd. Tappar saker. Hittar igen. 701 € för tandkrona plus lite annat fix.
Kommer från möte med styrelsen för fotoklubben Obscura. Skall försöka samla mig till att dra morgondagens medlemsmöte också. Ordförande Patrik är i Sverige och vaktar sin mammas 10 hundar. Jag har ont i knä, och det är allmänt splittrat. Tänk att det skall behöva vara så. Och synen sedan. Inga brillor idag. Det grämer mig.
Och så mötte jag Inko som fyllde 62 och vi gick på lunch till Savoy. Jag bjöd, dagen till ära. Var lite nervös av mig då också, gick till fel bord och tappade telefonen. Svårt att samla sig.
Det skulle väl finnas att relatera. Fragment och återblickar. Sammandrag och minnen. Sjukdomar och platser. Barn och studier. Lax och kaffe.
Finne utanför och Liffe på hörnet. Mamma på toaletten och smärtor i knät. Lungkapaciteten konstant dålig, men stabilt. Recept och värkmedicin. Foton och frågor.
Det mesta rinner undan, utan att bemärkas. Ids inte lägga mig i. På mötet. Och A ringer, och jag svarar kort, gratulerar och lovar ringa upp. Hon tackar för den monetära gåvan på 300 €. Skulle på bio med Rakel och se Andreas Öhmans film, tror jag det var. Borde kanske fara ditöver på lördag.
Knät svider.
Lurade mor att stansen var en telefon. Fy på mig. Skall ha reda på grejer. Kvitton. Hittade passerkortet. Borde blåsa PEF-mätare. Hittade Bufomixen. Var lade jag kurvpappret? 470 innan inhalatorn. Väntar en stund och blåser sedan igen. Det blir liksom för mycket att ta och behärska. Det slirar. Försöker förklara, det går inte. Blir bara ett tankemoln med enstaka skurar. 490 nu.
Och så mötte jag Inko som fyllde 62 och vi gick på lunch till Savoy. Jag bjöd, dagen till ära. Var lite nervös av mig då också, gick till fel bord och tappade telefonen. Svårt att samla sig.
Det skulle väl finnas att relatera. Fragment och återblickar. Sammandrag och minnen. Sjukdomar och platser. Barn och studier. Lax och kaffe.
Finne utanför och Liffe på hörnet. Mamma på toaletten och smärtor i knät. Lungkapaciteten konstant dålig, men stabilt. Recept och värkmedicin. Foton och frågor.
Det mesta rinner undan, utan att bemärkas. Ids inte lägga mig i. På mötet. Och A ringer, och jag svarar kort, gratulerar och lovar ringa upp. Hon tackar för den monetära gåvan på 300 €. Skulle på bio med Rakel och se Andreas Öhmans film, tror jag det var. Borde kanske fara ditöver på lördag.
Knät svider.
*8*
KH står det inne i hatten som jag plockade på mig för 7 € på Emmaus när vi var ut och promenerade med mor. Den hatten hade jag på när jag gled in på Park, ett tag efter 22. Då hade jag redan tagit mig ett par whiskey. Bartendern frågade om jag spelade i bandet och Robert sa att jag var bluesmunderad.
Sommaren har varit längre för vissa. Plockade upp Kaj på trottoaren vid Torget. Såg redan vart det barkade för honom när jag kom ut från Park. Han hade varit på knä några gånger medan han slalomsurfat bland träden. Bakom hörnet tog det slut. Han föll raklång på rygg. Som en fura. Så jag stannade och lyfte upp honom långsamt.
Ställde cykeln min att stå där och blinka och följde honom till dörren mot gatan, 50 meter bort. Han raglade betänkligt så han behövde stöd. Tappade byxorna en gång, dom hasade ner. Nycklarna var många och det tog ett bra tag innan vi hittade rätt. Såg så illa ut att jag ansåg mig tvungen att följa honom in, och ta hissen upp till terassen där The Uptown People bor.
Ställde cykeln min att stå där och blinka och följde honom till dörren mot gatan, 50 meter bort. Han raglade betänkligt så han behövde stöd. Tappade byxorna en gång, dom hasade ner. Nycklarna var många och det tog ett bra tag innan vi hittade rätt. Såg så illa ut att jag ansåg mig tvungen att följa honom in, och ta hissen upp till terassen där The Uptown People bor.
Vilken lyx inbäddat centralt i stan! Har jag aldrig sett eller helt förstått. Jag tog en tur runtisigkrings för att hitta rätt dörr, medan cykeln stod och blinkade olåst på trottoaren utanför bokhandeln.
Var var han? Bakefter, kom han ragglandes och vi fick krångla med nycklarna igen, och sedan igen till innerdörren. Men nu gick det bättre. Ända tills han skulle sätta sig ner på en stol. Han satte sig bredvid. Huvudet hade tagit några rejäla stötar redan. Fick honom i säng och begav mig bort, ner och ut mot den blinkande Ponin. Nobody knows you when you're down and out. Men det gjorde jag. Spelade schysst polare. Sådana behövs.
Var var han? Bakefter, kom han ragglandes och vi fick krångla med nycklarna igen, och sedan igen till innerdörren. Men nu gick det bättre. Ända tills han skulle sätta sig ner på en stol. Han satte sig bredvid. Huvudet hade tagit några rejäla stötar redan. Fick honom i säng och begav mig bort, ner och ut mot den blinkande Ponin. Nobody knows you when you're down and out. Men det gjorde jag. Spelade schysst polare. Sådana behövs.
Sen cyklade jag hem och minns inte så mycket av det. Men vad som hade hänt tidare är rätt så klart. Det var när det började svaja efter tillräckligt med Pale Ale som jag förstod att det var dags bege sig. Då hade jag redan lagt ut alltför många dåliga foton på Instagram. Jag funderade på att ta pix av hans tomma vädjande ögon där han låg på trottoaren. Men jag lät bli. Skulle ha varit för förnedrande.
*9*
Så kom jag då åt att skriva nåt på bloggen idag också, trots att jag sitter på ett tåg söderut. Har en bärbar med mig. Och uppkoppling via biljetten för 99 SEK. Jobbet väntar, men tar skrivpaus nu. Sedan får jag läsa anteckningar och ansökningar. I det fladdrande ljuset från slätterna. Det tar på ögona. Tänk att kunna jobba sig ner genom Sverige och kolla sin e-post. Skicka meddelanden som man borde ha skrivit för längesen.
Annars var det mest ingenting, eller redigering av video. Fick resan till Sibbo fixad och kollade upp Chisinau.
Molnen tornar upp sig utanför. Kan bli regn. Den skimrande solen är försvunnen. Det är skonsammare för ögonen att avläsa skärmen då. Visst har det regnat konstaterar jag när blicken letar sig ut och ser pölar på vägen.
Detta värdelösa skrivande.
Tåget susar fram nu. En timme kvar till Köpenhamn. Pling säger det i taket. Vi närmar väl oss någon station. Jag sitter baklänges. Bredvid mig sitter en tysk som skall till Bochum. Jag har inte frågat, men konduktrissan sa. Ett par snett emot visade fram interrail-biljetter. Dom skall väl ut i Europa med ny telefon. Kan det vara ett modernt pensionerat par? Bistron håller öppet i tio minuter, fram till ankomsten till Lund.
Tåget susar fram nu. En timme kvar till Köpenhamn. Pling säger det i taket. Vi närmar väl oss någon station. Jag sitter baklänges. Bredvid mig sitter en tysk som skall till Bochum. Jag har inte frågat, men konduktrissan sa. Ett par snett emot visade fram interrail-biljetter. Dom skall väl ut i Europa med ny telefon. Kan det vara ett modernt pensionerat par? Bistron håller öppet i tio minuter, fram till ankomsten till Lund.
*10*
Cyklade ut till Medimar på lunchen. Blev behandlad med kall salva, som sedan blev stekande het och gav elektriska impulser. Fick ett träningsprogram och skall komma på återbesök om två veckor. Skall ligga i och träna så att jag kan springa igen. Få bort smärtan.
Annars var det mest ingenting, eller redigering av video. Fick resan till Sibbo fixad och kollade upp Chisinau.
8x8=54 blev titeln på det som jag först funderade på att kalla nåt med Cut-up. Blev klar.
Fixade böcker åt Dolly och solen gassar in genom fönstret. Inväntar möte med Dennis om program för Maria, 50. Han ringer och tycker jag kan ta saxen med. Befarade det, får försöka, köra stämmor. Och på Spotify rekommenderar dom att jag skall lyssna till Barkbrödsbåten.
*11*
Den elfte september visade sig bli olycksalig.
Efter en dag av "jobcoaching", utstädning och veckomöte kom jag hem och slocknade på soffan. Orkade mig upp vid 19:30 och tog mig samman till en promenad stan runt. Var även på flisbanan och lyfte stockar. Lite efter 21 slet jag mig från datorn och ringde 13935. Inget svar efter 10 signaler. Försökte igen, samma resultat. Efter 5 minuter ännu inget svar, så jag satte mig på cykeln för att kolla läget på Neptunigatan 27. Var alldeles mörkt när jag kom fram. Ringde på och hörde ljud inifrån. Tog mig in med egen nyckel och upptäckte mor liggande i hörnet på golvet i sovrummet. Ringde genast 112.
Redde upp lite och försökte få något vettigt ur henne, men det var mest bara slödder. Tog ett bra tag innan ambulansen kom och dom tog över ansvaret. Var byngsligt att få henne på en bår, men vi tog oss till akuten där det undersöktes reaktioner, tryck och syn. Skulle bli röntgen. Troligtvis en stroke.
Hon hade legat där sedan 14-tiden stackarn och inte nått telefonen hur hon än försökt. Och telefonen hade ringt...
Inte mycket mer jag kunde göra på sjukhuset. Hoppas på det bästa och gå hem. Vet inte vart jag skall ta vägen, men får väl ta en Imovane och lägga mig snart.
Hemska dag.
*12*
På våg hemåt just innan dansen skall börja. Barbados skall äntra scen. Ovanför mixerbordet lyser en skärm med The Shanes. Det var då det, och snart igen verkar det som. Chris Craft No 9.
Jag dricker röd Ale och laddar batteriet. Undrar vad det är som äter energin. What's Eating Gilbert Grape. Känn dej fri som en fågel, framtiden finns i min hand. Countriga toner.
En dag i Stockholm. Var rätt dämpad. Tittade in hos A på Lappviksberget. Bra att ha nåt ställe att bo, men tvillingarna Norrman som har lägenheten är för snälla och ordentliga. Tyckte hon. Duktiga tycker väl jag.
Tog tricken ner till Slussen på jakt efter lunch. Blev till slut Gossip, bengaliskt. Väninnan Rakel slöt upp då maten nästan var slut. Jag äter mig tjock och smaskar Cloetta-stänger, 4 stycken.
Vankade sedan fram till Medborgarplatsen och tog T-banan till Gamla Stan. Mitt knä var inte helt i skick.
Det var Stockholm Halvmaraton och mycket trafik. Demonstrationen på Sergels torg var smått över, så det blev att vandra vidare till Kungsan, där det blåste kallt. Löpare kom i mål, på andra sidan vattnet, nedanför slottet. Och jag fruktar att aldrig mer kunna springa. Flåset är redan värre. Det räcker inte till.
På bussen från Stockholm fick jag sällskap av Roger Forsberg som varit med frun i Kroatien. Han berättade först om sina upplevelser i landet. Hade varit där tre gånger. Ute på öar också. Sedan höll jag låda om mina resor efter rötter. Nog kan jag snacka när jag får berätta om mig själv och vad jag varit med om. Och ställa frågor också.
Men är inte nöjd. Jag tar mig ett glas rödvin och kontemplerar om jag borde fylla barskåpet med whiskey. Men jag tror jag låter bli och håller låg spritprofil ännu ett tag. Blir vitare. Varför inte. Det brukar bli för mycket. Idag blev det några indiska öl på Gossip och en liten Kriek på bussen. Alldeles tillräckligt, men inget som gett mig fotograferings-kick. Bekymmersamt? Nånej. Det kommer när det kommer och på pauser är det inget fel.
Inte heller på GarageBand fick jag till nåt vettigt. Man tröttnar och tar tag i annat. Jag hoppas det och suktar. Jag köpte en LP-ram åt mig och fyra Nutrilett åt M. Laddade upp med Mojo inför bussen, men det fick anstå till väntrummet i Kapellskär. Och nu sjunger Barbados Kom hem.
Jag undrar hur Alma har haft det. Har någon släppt in henne. Jag tror inte det. Ville inte störa grannarna med önskemål. Men snart är jag hemma. Lite på halvtimmen. Snart anländer vi till Nordens Hawaij, påstår Putte.
*13*
Night beat med Chucken. Den långsamma kvällen går mot natt. Efter att jag kom hem vid 21:20 har jag mest kollat flamenco-kurs med Erik Steen i egen inspelning från 2003. Fin musik, spännande tider.
En sorgsen dag har det annars varit, flamenco-melankolisk-kanske.
Det var längesen imorse. Men jag kom mig iväg. Nerför Skarpansvägen går hon, AA, skön så skön. En fin morgon.
Blir mest till att sitta på rummet och bläddra innan morgonkaffet. Där talas det barnbio. Så jag hakar på och berättar om hur jag kuskat runt i Vanda med 8 mms apparat. Eller kanske det var 16. Högtalarna började brinna när jag skulle köra Gimme Shelter.
Blev att städa sedan, kolla brända CDn och kasta plast, affischer, kort och A4or. Lyssnade på VV, tills det var dags att gå till Pilsnermackan på lunch med Johnny.
Vem sjöng: Gonna smash their brains in, 'cause they ain't got nothing in them, them fascists... Inte Iggy Pop, nej. LKJ, gamle gode Linton. Tog konstig fisk till lunch. Mald, obestämbar. Snackade Mickey Rourke och film och lite annat praktiskt om uppsägningar och sånt.
Stack mig in och gjorde byråkrat-ärenden innan det var dags att ta sig hem. Hämta cykel och sun-shades. Tittade in på vån. 4 och talade med mors läkare. Mor sov. Förutsättningarna för framtiden var inte så ljusa. Illa, men inte omöjligt. Kanske det blir bättre. Jag tog hissen ner och grät. Tog mig till psykavd. där jag hade träff med ee, som jag tillbringade 75 minuter med. I korridoren träffade jag ms och jag berättade vad som hänt med mor, och han förstod. Visste hur det kändes. Jag hade gråten i halsen. Han berättade att han varit i Helsingfors, och sett Pohjoinen tie av Kaurismäki med Vesa-Matti Loiri. Rekommenderade.
Bad ee om att få gå i terapi för att få reda i skilsmässa, död och elände. Kan ta två månader, vi får se. Fick inte sjukskrivning, eller ville inte ha, även om jag igår var helt övertygad om att det är det jag behöver, timeout. Men jag kämpar på, vägrar släppa taget, for what it's worth. Fick tid för återbesök 8.11. Sju veckor till dess.
Gick sedan via 4. våningen, där sov mor... och hem via jobbet, och sedan mat och soffan. Gick senare mot norr och upp till 4. våningen igen. Väckte mor käckt och hon vaknade och började kommunicera. Var i dimmorna och kunde inte placera mig, trodde jag var M. Efter tio minuter kom vi fram till att det var jag och inte hon, M.
Konversationen löpte och jag förhörde henne om ditt och datt. Kollade om hon kunde se vad klockan var. 20 i tio sa hon. Den var 20 i 8. Vet inte riktigt hur medveten hon är? Vilken uppfattning hon har om omvärlden. Finns vissa missuppfattningar, men hon verkar hänga med tills hon blir för trött. Jag gav henne vatten och hjälpte till med medicineringen som bestod av ett piller. Blodförtunnande? Fick ner den med yoghurt. Ville inte äta något alls. Påstod att hon inte annat gjort, men sköterskorna höll inte med om det. Kände sig som en höna...
Tog mig hem till henne, till Neptunigatan 27, vattnade blommorna, tog in posten, och ringde dottern i Sthlm. Pratade med grannen, men orkade inte tala med gudmor, som förresten hade mörkt inne. Får ta det imorgon. Tittade in till Uncan och diskuterade Unga Band och ekonomi. Kollade bilder från 70-talet med en kille som jag kopplar till DUV-kretsen.
Och sedan kom jag hit till denna maskin och det blev flamencokväll, även om det som iTunes bjuder på nu är Fatou. Aah...
När skall jag skriva min roman? För mycket hattande och för lite linje. Tänk att det bekymrar mig.
*14*
För över filer. Redigerar sakta. Det tjocknar till. Men det är sista hela veckan nu. Sista fredagen i övermorgon. Skakar av mig tvivlen, men dom kommer på nytt. Och Nick Cave har kommit med ett nytt album. Och gitarrlektionerna har börjat. On the road again med Canned Heat. Boogie var min tionde LP. Och det blev ingen svampskog. Knull istället. Dags att läsa e-bok.
Höstpratet ligger och knackar på och mor yrar omkring i skogarna på Sommarö mellan uppvaknandena. Det svajar betänkligt, men jag hänger med. Ingen annan kan hänga med, inte ens hon i min värld. Tror jag. Känner jag mina barn bättre än de känner mig? Hon talade om mig i tredje person, att Tom varit hos sin momi mycket när han var liten. Och så sitter jag där bredvid. Och hon berättar om sin mors mor som man måste kalla så. Att hon hette Selma och var amper, ingift till Mellangårds från Storlandet, kanske. Mannen, morfadern hette Hannes, Hannes Österlund. Tänk, det har jag aldrig vetat. Hon går tillbaka till barndomen, ungdomen och reder ut begreppen, mest för sig själv. Kanske det också beror på att talterapeut Maria Siggbergs far var från Nagu. Mor påstår att dom är kattbekanta, att dom träffats via katterna. Jag påstod att de nog kände varann innan det fanns katter som Ludde i farten. Men nu skall hon inte få vara hennes talterapeut, för att dom känner varann!?
Och det har varit Tempest idag. Är det ännu, medan stormen där ute har bedarrat inför natten. Regnet piskade nacken vid lunchtid. Jag valde att gå till City-Livs och köpa Pirkka-lasagne och grekbröd. Sedan hem till katten som lurade i kojan sin. Jag orkade inte gå till Park på lunch, men var där på afterwork och träffade JOL och Frisken. Vi tog bara en öl var idag. Jag måste till ÅCS och Kjell hade frugan som väntade.
På jobbet städar jag runt i mappar och bland cd-skivor. Ordning skall det vara. På lunchen hittade jag en bunt foton som jag tyckte man borde få styr på. Så jag var in på Lisco Bok & Papper och köpte plastfickor för 400 foton. Fyllde på dem jag tagit till jobbet. De som blev kvar har jag fyllt i här hemma. Nu får jag köpa 5 paket till för 11 €. Först på eftermiddagen kom jag mig för att kolla Bastun i ÅT från 1991. Fortsatte ikväll när jag var in och hämtade fotopärmen.
*15*
Bad Influence spela på Ångbåtsbryggan igår kväll. Det var dit vi gick efter att ha sett Woody Allens senaste Blue Jasmine på Bio Savoy. Man borde gå på bio oftare. Bli berörd och ha något att grunda gemensamma diskussioner på. Jämföra ångestar.
Bad Influence verkar finnas som film också och som låtar med Robert Cray, Pink och Eminem. Föredrar Robert Cray, men Pinks bild är mer spännande. Och musiken BI spelade var mycket 80-tal. Säsongsavslutning som slutade med The Final Countdown. Bra frontfigur som verkligen låg i för att väcka publiken.
Blue Jasmine utspelade sig för det mesta i San Francisco, på affischen ståtade Golden Gate Bridge. Och Kate Blanchard har nämnts som Oscars-kandidat för sin roll. O jomenvisst. Hon skalv.
Kranen läckte igen. Blev stående på bibbans toalett, tockade papper i borren den högra, bakifrån sett. Fixade undan pressmeddelande jag blev mitt i och meddelade att nu går jag hem och vilar så kommer jag sedan och visar film ikväll. Inte känns det bra att ligga här och pinas, fundera över hur det skulle vara att flytta till Öhbergsvägen, in i en tvåa med katter och allt. Eller bara övernatta. Ha ett arbetsrum. Svårt att få ihop det. Orken tryter, löser korsord. Räknar månader, veckor, dagar. Hon ringer och säger att grytan misslyckats. Måste iväg nu igen. Hinner inte fylla tvättmaskinen eller så hinner jah. Tittar på stugor i Lemland. Måste få datorn att betala räkningarna med.
Kranen läckte igen. Blev stående på bibbans toalett, tockade papper i borren den högra, bakifrån sett. Fixade undan pressmeddelande jag blev mitt i och meddelade att nu går jag hem och vilar så kommer jag sedan och visar film ikväll. Inte känns det bra att ligga här och pinas, fundera över hur det skulle vara att flytta till Öhbergsvägen, in i en tvåa med katter och allt. Eller bara övernatta. Ha ett arbetsrum. Svårt att få ihop det. Orken tryter, löser korsord. Räknar månader, veckor, dagar. Hon ringer och säger att grytan misslyckats. Måste iväg nu igen. Hinner inte fylla tvättmaskinen eller så hinner jah. Tittar på stugor i Lemland. Måste få datorn att betala räkningarna med.
*16*
Tittar på Indienbilder efter en long day.
Mötte upp Per Nilsson vid Cinderella kl 8. Sedan till Ytternäs skola. Lektion med ÅK 5C. Taco-lunch på skolan. Jobb på bibban. Körsel till hotellet. Titt in hos mor. Kaffe på bibban. Promenad, träffade Gunnar Sommarström. Fixa käk, röka holk. Middag med Per, givande. Kvällspromenad. Lyssna skiva, kolla tuben, Indienbilder av flixtom
Sista fredagen på heldagsjobb i Mariehamns stad. Hädanefter blir det semester 10 fredagar och sedan deltidspension. Känns kufiskt. Skulle firas, men det blev fel.
Var inspirationsdag med Peter Alsberg. Missade workshopparna. Var och skötte program på Trobergshemmet. Där var det folk, mer än 60. Morsan var trött men kanske ändå med.
Hade ingen lust att göra nåt alls efter arbetsdagen men blev uppringd som felnummer. Sedan ringde jag upp S som ville ha med mig till Nagu med Finn Lyckoberg. Betackade mig men tackade ändå.
Ringde upp Alloy som ville ha med mig i film imorgon kl 15:30. Tackade ja.
Ringde sedan henne. Föreslog snabb promenad. Hon ville krama pluttisarna först och sedan kunde vi fara till svampskogen. Blev en tur till Hammarland och masten som brorsan snackat om. Klev uppför berg och vadade i blåbärsris. Hittade inte några trattkantareller.
Funderade på mat men det blev inget. Fanns inga förslag. Och in till butiken ville hon inte sedan heller. Blev sur och ledsen. Sa att hon inte tål folk som inte kan säga vad dom vill. Så då blev han utkörd så gott som. Och kunde göra detta och annat som ligger på. Tömma tvättmaskinen och släppa in katten. Försöka komma underfund med apparaten, datorn. Den är här nu, och kommer väl så att förbli. Slitningar.
*17*
Katta ligger på lur. Försöker igen ta sig upp på tangenterna och sedan upp på axeln och spinna, men det går inte riktigt för sig. Imorse vid 6 ville hon varken äta eller upp och ut så jag lämnade henne sovandes på sängen. Det var extra-dag, statist i Tacit Wisdom. Uppe vid Havsvidden. Körde ut till Lantbruksskolan med lånad bil och fick på mig hatt på peruken och mustasch under näsan. Det kliade. Åkte gemensam buss hummandes (kanske man skulle ta och föra över och höra hur det låter baklänges och uppskuret?) upp till inspelningsplatsen där jag efter ett tag träffade en gammal bekant, Cris af Enehielm. Det var roligt och vi språkade bort tiden tills det var dags att fortsätta väntandet och ta sig ut på hala berg och humma. Dolde kameran innanför jackan, men det blev nästan inget taget. Bara lite på mobilen, som också var med i väskan. Dagen gick fort undan trots väntan och väta. Benet började värka och vid 18 blev vi ivägsläppta en erfarenhet rikare, som det så trivialt sägs. Orkade inte ta mig till Oliven på Soft Jazz med RP, FE och KD. Var och lämnade igen nyckeln och såg på nåt matprogram med Aschberg. Bra så.
*18*
Eruption dök upp i mobilen i morse, när jag bläddrade på flixtoms kanal på You Tube. Och det passade för regnet smattrade mot rutan. Satte ut det på FB och tänkte skriva "Vilket sug på 70-talet", men det hanns inte med. Lyssnar på Cohens senaste på Spotify, Old Ideas.
Och hungern gräver i magen, men jag försöker hålla igen med maten, lite. Har som mål att ha gått ner till 90 kg fram till mitten på december. Brände 299 kalorier på en 42 minuters snabb promenad upp till Lotsberget i regnet. Gick fler kilometer än de uppmätta 4.
Tog mig gående till Neptunigatan för att visa lokalen för fastighetsförmedlaren. Fick även reseräkning postad, tomglas och burkar pantade och bok återlämnad.
Passade samtidigt på att låna lite dikter och böcker om Etiopien.
Sedan sen lunch på Shandiz och cykeltur till Trobergshemmet, där mamma satt i TV-rummet. Blev kaffe sedan och lite bläddrande i Kirjaisboken.
Hem och sova för att ta sig upp vid fem. Publicerade nåt i Maarianhome, innan en ansökan avklarades, motigt. Lite i taget. Framtiden är regnig. Publicerade även vad jag skrev ifjol på tumblr.
*19*
Drömde imorse att jag satt högt uppe i ett torn. Det roterade tills jag blev yr och illamående. Skall man ta sig upp i torn. Badhustornet? Kanske idag på polisutställning. Mycket trappor, ingen hiss. Jag har varit upp i Empire State och Eiffel. Och i Quito där bergslutningarna gav oss en snurrig känsla. Kanske var det Kaknästornet jag drömde om. Att vi var på kurs, min gamla klass och jag. Men jag, jag hade annat för mig, som vanligt.
Sedan 2014 har jag ordnat över 400 konserter och tillställningar på äldreboendena Odalgården och Trobergshemmet i Mariehamn och nu när jag lämnar min anställning i stadens tjänst är det dags att sammanfatta vad som fåtts ihop, mycket tack vare Svenska Kulturfondens bidrag på 20 000€ + under tidsperioden. Speciellt roligt har det varit att erbjuda unga musiker tillfälle att uppträda inför publik och få sina första gage. Ett speciellt tack tilll Jochum, Edward, Kjell och Catherine för det.
På soffan i vardagsrummet steg Alma upp och sträckte på sig och så var det bara att fylla på hennes skål och också själv inta frukost. Städa upp lite och förbereda sig för resten av dagen. Tog in mattan, som jag tvättade igår, för att låta den torka i badrummet. Det regnade även i natt. Förde ut soporna, och gick ut på stan. Stegade längs Torggatan där Johan Eriksson stod på hörnet och samlade in pengar i Lions namn till TV-apparater på sjukhuset. Jag gav en tia men ville inte ha nån knapp. Tog en till sist och pratade på om ÅCA och nybakt bröd. Vid Alko stod Jyrki och Tage och samtalade. Jag kunde visa upp min knapp och växla några ord. Var in och köpte en flaska vitt vin för den fina etikettens skull: Ett fartyg för fulla segel.
På Julius slog jag mig ner med en munkgris och en stor kopp kaffe och dagens ÅT, där det stod att biblioteket måste skära i anslagen för böcker med 20 000 €. Och att omorganisation är på gång. Jag skulle blir kulturkommunikatör och Lars kulturledare. Låter lite som Führer... Kultur- och fritidschefstiteln är reserverad för Maria. Jaha, så stod det i tidningen då. Asko Lilja kom gående och bad att få slå sig ner. Vi satt och språkade ett gott tag, uppåt halvtimman, innan jag drog till City-Livs och köpte cider, grädde och grönsaker. Glömde hushållspapper och fett.
Blev Pub Ettan och Baltic Bar senare. Blev för mycket drucket. Vad som är för mycket kan man undra, men när balans och minne störs så är det illa. Var ut till sjukhuset idag igen, men det blev en kort visit. Mådde för dåligt för att orka vara uppiggande. Mor hade inga löständer inne så det var svårt att uppfatta vad hon ville säga. Tungt.
Och så ringde Rigmor och ville höra hur det var med mor. Och jag borde ju ha tagit kontakt, men nu gjorde hon det. Även brorsan ville ju veta hur det stod till med syrran. Där gick den tiden.
Glömde att betala garderob. Kollade bandet De Villes lite och pratade runt. Sedan skulle hon till toaletten och jag sa Hej. När det blev paus och hon kom ut från toa var jag redan på väg ut, mot Dinos.
Träffade gänget som spelat på talangtävlingen på Bio Savoy då jag gick ut. Uppehöll mig ett tag med RobZ. Men valde att gå vidare när han gick in. På Dinos var det inte trångt men rätt gemytligt. Pratade med Karmancita om foton och barn. Sedan började The Wyman Family. Rustik rock av äldre modell 60-70. Lite Stones-bluesigt.
Satte mig vid ett bord i baren och lekte med min telefon tills en vakt dök upp och sade att jag inte fick fotografera deras kunder och att jag skulle radera bilderna och sedan ge mig av. Sagt och gjort. Sade att det inte var inte illa ment, och jag var redo att gå anyway. Utan att bli utkastad.
Idag skrev jag till SS att jag skulle ut på långpromenad och undrade vad hon gjorde. Gick mot Nabben tills det plingade till att även hon promenerade, med en väninna. Kunde ses senare kanske. Och jag sa visst, plinga på bara.
Och jag promenerade vidare, mot Kalmare och fotograferade. Det blev en duktig tur till Skidcentret i Jomala. Nästan 16 km och svettigt. När jag var i södra Jomala plingade det till igen och jag satte mig ner och tog en banan på banan, och skrev att vi kunde ses 15.15 i Sjökvarteret.
Tom Eckerman Kulturkommunikatör:
Inlägg i gruppen Åländska musiker 19 september 2019.
2014
Nicklas Lantz sjunger Allan Edwall
Lilibeth & Elvin Weinstein, filipinsk rock
Berit Lindholm, folkdans
Stäni Steinbock spelar kantele
Marie Johansson, Pär Löthman, Cirkus
Petronella Wester och Anneli Åkerblom, tolkar Tove Jansson
Fred Lane, trubadur
Camilla Heidenberg & Georges Agbazahou, åländskt och afrikanskt
Kim och Marianne, sjömansvisor
Per-Ove Högnäs folkmusik och film
Edward och Caroline Furbacken, blandad jazz
Maria Jonsson, folkmusik
Lukas Lantz, Rasmus på Luffen
Lillys tangoorkester
Elisabeth Ekman, sånger
2015
Filmförevisning i samband med Vera
Leo Löthman, författare
Camilla Heidenberg-Agbazahou, eget
Vladimir Shafranov och Kjell Dahl, jazz
Caroline & Edward Furbacken, blandad musik
Anna Lindén och Robert Zetterqvist, blandat
Spelmansstämma i GE-villans trädgård
Patrik Komorovski & Emilia Eriksson, klassiskt
Emmaus presenterar sig
Christer Liewendahl och Uffe Andersson, evergreens
Simon Törnqvist: Gitarr i Indien, film
Per-Ove Högnäs. Lumparlandsbussen film
Carina Karlson, författare
Sega gubbar, jazz
2016
Richard Palmer & Jochum Juslin, jazz
Filmer: Kapten Vivia och Att flyga utan vingar
Kjell Ekström om konst i Önningeby i boken Alarik
Katarina Gäddnäs om Valdemar Nyman
Anni Holmström och Kjell Frisk från ÅMI
Mångkulturellt med World Crossing Cultures
Elever från musikskolan Bel Canto
Vagrants Crew (UK-shanty)
Lillis, Dennis & Lasso spelar klassiker
Jonnie Listherby om eget och annat
Tre Remmare - Visans vänner underhåller
Konstnären Hildur Stenbäck / Benita Muukkonen och Maj-Britt Lind
Cajsa och Ebba Hallbäck spelar och sjunger (ÅMI)
Per-Ove Högnäs visar sin film Röster från Föglö
2017
Anders Gabriel Sundström spelar klassiskt på piano
Sixten Jansson minns
Ann-Gerd Steinby berättar om sjöfart
Stäni Steinbock spelar kantele
Filmvisning i samband med filmfestivalen Vera
Sonja Nordenswan berättar om sina böcker
Musik på fiol och cello med Elina Granlund och Lydia Eriksson
Ukuleleorkestern ”Hui ho’okani pila”
Frode och Nicklas Lantz berättar och sjunger om Sandvargen
Tidens Brus. Shanties och andra sånger
Pilgrimskvartetten. Flöjtmusik
3riksson, folkmusik
Emanuele Ferrari spelar solopiano
Leo Löthman läser och berättar
Helena Flöjt sjunger och spelar gitarr
Moderatokören uppträder
Olle Strömberg spelar stenkakor
Tom Eckerman visar bildspel
Blues med Elisabeth Ekman Trio
Anders Larsson om Kalevala (för lata)
2018
Visor med Gyrit Hagman, Erik Holst och Oskar Fyrvall
Krister A Martell berättar om sin bok ”Iaktaget från byssan”
Accordion Club spelar gamla godingar
Staffan Beijar visar museifoton från forna butiker
Eva Sundberg & Anders Stenmark, visor och dialekt
Ett andra hem. Ursula Sepponens film om ÅCA-huset
Lasse Fredriksson sjunger poesi av Georg Kåhre
Visavi. Visor med Bengt Enqvist, Jörgen Berglund
Filmer om det gamla Mariehamn
Sara Alm / Kaj-Gustaf Sandholm, klassiskt
Karl-Fredrik Söderman, dragspel och sång
Folkdansarna på Åland
Stäni Steinbock sjunger och spelar egna visor
Elever från Bel Canto framför sånger
Ukuleleorkestern från Medis
Emil Hage & Emilia Alm från Musikinstitutet
Carina Sommarström och Robert Zetterqvist, soul
Rebecka Sigrid Emil och Jack, ungdomar från musikförbundet
Jarno Heikkilä, klassisk gitarr
Peter Hägerstrand och Marcus Qvarnström, pop
Glenn Koskinen, enmansorkester
Yohan Henriksson, trubadur
Christoffer Isaksson, klassisk gitarr
Greta Sundström, dragspel
Herrorkestern återkommer med klassiker
Mats Löfström om sig och sitt arbete
Doris Ingman berättar och läser egna texter
Irene Häger & de Strandsatta sjunger och spelar
Smilla & Anders Påvall sjunger och spelar
Vinyldisko, skivor med DJ Papa Tom Tung
Pojken som ville till Amerika, film av P-O Högnäs
Kjell Ekström, konsten i boken om Signe
Film: Mariehamn 4 epoker, del 3-4 om 70-talet
Staffan Beijar från ÅM visar foton från förr
2019
Accordion Club
Tony Wickström och Hasse Grönwall, trubadur
Kim & Marianne / Tidens brus, visor och shanties
Foton – ÅM, Staffan Beijar
Ulf Weman & Elof Karlsson, pop
Helena Flöjt, trubadur
Einar Einarssons Trio, jazz
Kent Lansing enmansorkester
Syskonen Pahlman sjunger indie
Emanuele Ferrari, solopiano
Emilia Alm & Emil Hage, pop
DJ Vinyl & Ukuleleorkestern
Mariehamns Kvartetten traditionsenligt
Husbandet med Kaj Backas
Elina Granlund & Siv Ekström, folkmusik
Tullkvartetten, blandat
Bel Canto, klassiskt
Sega Gubbar, jazz
Mansas Drängar: Inger och Gunder, folkmusik
Peter Hägerstrand och Curre Quarnström, pop
Johanna Grüssner med Carola Larsson, klassiker
Yohan Henriksson, trubadur
Herrorkestern, evergreens
Maria Stenberg-Haug och Robert Zetterqvist, klassiker
Tom Fagerholm, trubadur
Uulu, världsmusik
Loffe Johns 3, enmansorkester
Visavi, Jörgen Berglund & Bengt Enqvist, visor
*20*
Det finns en hel del att skriva om, men det överhängande är att få till ett protokoll från kvällens jurymöte på KulturFabriken. Tar mig snart an det, men först lite recouperation. Det blev både 50-årsfest och bröllopsfest ute i Vikingabyn. Och det började rätt nedtonat för våran del, då deltagandet i lekarna förhindrades av vilja, myggor och knävärk. Och knävärken sitter i. Röken låg tät under taket, men stämningen var god och det var maten med. Jag tog mig t.o.m. an två gott kryddade revbensspjäll. Och saxen var med och tutade gjorde jag, men behärskat. Hade svårt att se orden. Ankfötterna kom till nytta i Cadillac.
Kunde ha fortsatt att musicera där ute, men partnern ville något annat och hade fixat skjuts med bordsgrannen, så det blev hastig avfärd. Till Park där Blust spelade. Jay frågade om jag ville jamma en blues och efter viss tvekan inleddes tredje set med sax.
Tog taxi till Klinten och där var det frukost klockan elva denna söndag. Hemkommen så ringde S på dörren och bjöd in till biltur till Hammarland och Frisks. Ville skänka en valnötsplanta. Sagt och gjort. Tog också en avstickare till Gölby och Judy's slakteri. Inga gårdar var öppna där vi drog fram, så det blev att fara via S-market för grädde och lök till kantarellerna som brorsan plockade igår och hängde på en öppen dörr. Eller dörren hade öppnats senare av miss Alma. Hastade i oss potatismos och svampsås. Jag var stressad och ångestfylld. Hann i tid till jurymötet på Kulturfabriken och hastade sedan vidare till Blå teatern och sista kvällen down in the basement. Har annat på gång och gig i november. Hemkommen blev det Babel. Men hann inte med besök på Hemmet. Näheh.
Juryutlåtande över Sudrets fotoklubbs bidrag till sommartävlingen med tema: Turist i tillvaron....
Tog taxi till Klinten och där var det frukost klockan elva denna söndag. Hemkommen så ringde S på dörren och bjöd in till biltur till Hammarland och Frisks. Ville skänka en valnötsplanta. Sagt och gjort. Tog också en avstickare till Gölby och Judy's slakteri. Inga gårdar var öppna där vi drog fram, så det blev att fara via S-market för grädde och lök till kantarellerna som brorsan plockade igår och hängde på en öppen dörr. Eller dörren hade öppnats senare av miss Alma. Hastade i oss potatismos och svampsås. Jag var stressad och ångestfylld. Hann i tid till jurymötet på Kulturfabriken och hastade sedan vidare till Blå teatern och sista kvällen down in the basement. Har annat på gång och gig i november. Hemkommen blev det Babel. Men hann inte med besök på Hemmet. Näheh.
Juryutlåtande över Sudrets fotoklubbs bidrag till sommartävlingen med tema: Turist i tillvaron....
*21*
Fredagkväll i MHQ. Tog en tur till Ettan. Här är det lugnt och skönt. Dagen flöt undan med läsning av Lundells Vardagar. Promenad till Hemmet. Där var det lite ont i magen. Löste korsord. Gick mina 10 000 och fixade trist mat.
Folk har hört av sig per telefon. Alla vill nåt. A har fått jobb, äntligen. Hon har joggat så benen värker och behöver hjälp med hyran. Hennes småkusin Micke H ringer ett flertal ggr innan jag till slut ringer upp. Det ska va vägmöte i Käringsund bredvid dödsboets tomt. Slipper undan genom att säga att jag ska på jazzkryssning till Åbo. S ringer och vill berätta att det är Skördemarknad i helgen. Frågar om vi skall gå tillsammans. Slipper undan genom att säga att det är jazzkryssning. Ringer igen och undrar hur jag vill ha tillbaka femhundringen jag lånat ut. Jag säger ingen panik. Orkar inte ta beslut om hur och när. Säger att jag ringer sedan när jag vet. Slarva inte bort sedeln nu bara.
Tar en dusch och tvättar. Blaj med frys och kylskåpet. Får ta och torka upp bekymret och rensa avloppet. Hoppas på det bästa. Det blåser upp. Folk dyker upp. En och annan. Tittar på Gokväll. Film, musik och middag. Huset har bestämt sig för att gå över till IPTV. Nya attiraljer att sätta sig in i. Hur ska man orka med det nu då? Hakar upp sig ibland, en kort sekund.
Fredag kväll. Förra fredan var vi på Petsor. Så fint, så bra. Lade nät. Bekantade oss. Nu regnar det. Folk skyndar in. Har inte blivit fler kort nu. Kändes bra när dom kom, bara kom, naturligt. Väntar dock på nästa flöde. Det blåser upp. Stormen Knut lär va på väg. Undrar om det blir nåt gung på Grace imorgon, och om dom går iland i Långnäs.
Och du är där i Kilpisjärvi? Eller tillbaka i Tromsö? Där jojken blandas med jazz hos Mari Boine. Hon spelade på Biblioteket i MHQ. Winter Jazz 2004, den ödesdigra 14nde FEB. På jukeboxen på Ettan spelas Doors, Riders of the Storm...
*22*
Skall bara vara att trycka på ovanstående ord så kommer det en YouTube-video med Feist, en av de senaste årens upptäckter. Nån jag borde bekanta mig mer med. Peter Hägerstrand gillar länken på FB, där jag lade ut den.
Det mörknar på himlen, denna regntunga dag när jag borde bege mig till ÅCS, snart, så att jag hinner tillbaka till ca. 16 för att fortsätta städandet. Nu e hon 13.33 och hem kom jag väl vid 1.33. Vet inte så noga. Kanske kan ta reda på det genom att kolla uppdateringar. Var ut en tur till Park för att kolla att Räven håller igång och sedan till Dino´s där Grulle lade ut texten om Allianssis fuskhärvor. Vaknade väl 10.18, eller steg upp då, hade glömt att ställa alarmet på off så jag stördes redan 7.16.
På Julius slog jag mig ner med en munkgris och en stor kopp kaffe och dagens ÅT, där det stod att biblioteket måste skära i anslagen för böcker med 20 000 €. Och att omorganisation är på gång. Jag skulle blir kulturkommunikatör och Lars kulturledare. Låter lite som Führer... Kultur- och fritidschefstiteln är reserverad för Maria. Jaha, så stod det i tidningen då. Asko Lilja kom gående och bad att få slå sig ner. Vi satt och språkade ett gott tag, uppåt halvtimman, innan jag drog till City-Livs och köpte cider, grädde och grönsaker. Glömde hushållspapper och fett.
Två afrikanska kvinnor vandrar nedför Skarpansvägen, en tidig morgon i september. I Mariehamn i september 2016. Den ena skjuter en hög barnvagn framför sig, en liten hand sticker ut. Den andra är mera satt, rund. De talar intensivt. Han vet ej vart de är på väg. Får honom att tänka på fotboll. Och på Böndernas hus för 50 år sedan.
På kvällen går han genom den lilla staden som är så bekant. Den stad som är hans och 11 000 andras. Centrumet som är så litet och dött en torsdag kväll i september till april. Och ändå ska det vara Open by night, men bara till kl 22.
Och däremellan mycket jobb och kurs. Affischer, hemsidor, datorer, foton, konserter och allsång. Kattmatning och svamprensning. Ukulele och sax. Telefonsamtal och film. Linked IN och kalender. Dagens Nyan, ÅT och Hbl. P3. För att vi älskar ny musik.
*23*
Det var bara att trycka på gårdagens länk för att få Feist att ljuda över rummet. Jag hinner inte riktigt med. Skall spela sax med Sega Gubbar klockan 19, såsom varje söndag. Dagen har runnit iväg, mestadels i sömn. Duggregn. Och det funkar inte med två snabba mellanslag för att få till en punkt som på iPaden. Det blir feltryck hela tiden som kräver korrigeringar, vilket underlättas av röda prickar under orden. Det blev städat igår kväll, va bra, va bra. Köksgolvet skurat och allt dammsuget. Mattor ut och vitt vin på sejfisken som jag satte i ugnen. Tvättade tangentbordet också och funderar på om det är därför det blir fel bokstäver så ofta.
Blev Pub Ettan och Baltic Bar senare. Blev för mycket drucket. Vad som är för mycket kan man undra, men när balans och minne störs så är det illa. Var ut till sjukhuset idag igen, men det blev en kort visit. Mådde för dåligt för att orka vara uppiggande. Mor hade inga löständer inne så det var svårt att uppfatta vad hon ville säga. Tungt.
Och så ringde Rigmor och ville höra hur det var med mor. Och jag borde ju ha tagit kontakt, men nu gjorde hon det. Även brorsan ville ju veta hur det stod till med syrran. Där gick den tiden.
*24*
Currents med Tame Impala ljuder medan jag tömmer tvättmaskinen och hänger tvätt i vardagsrummet. Behöver städa lite igen. Är för tam att få det gjort. Och katten skall upp och vänslas. Svansen svänger över tangentbordet och jag får lust att nypa till. Men måste skärpa mig. På samma sätt som på Hemmet. Kom dit vid halv fem. Körde Esplanadgatan upp, innan jag fattade att jag var på fel. Så rundade via andra Espen och cyklade in från Norragatan. Men på fel ställe igen, vid dörren till festsalen norrut. Var i mina penséer och trött efter en dåligt soven natt. Mor låg och var på fel beträffande tid. Trodde det var morgon. Och ville inte äta. Men jag bjöd till och det blev mat. Jag lät tiden gå och löste korsord. Tills det var dags att fara från bordet. Satt och lyssnade på valdebatt i radion. Föreslog att vi skulle ge oss ut på en tur. Nej inte ut, men runt. For ner till festsalen och jag spelade "Blott en dag" på flygeln. Kollade in storköket och korttidsboendet. Sedan ville hon tillbaka. Var trött. Var irriterad. Ville vila. Ville direkt. Men tyckte jag skulle stanna där. Nej jag måste ju hem. Irriterande. Men bjöd till så gott jag orkade. Satans kattsvans.
*25*
Storybook Children gjordes 1966 av Bill Vera och Judy Clay. Judy Clay dog 2001 som 62-åring. Efter två hits med Bill Vera, gjorde hon Private Number tillsammans med William Bell på skivmärket Stax, nåt jag kommer väl ihåg. Jag var ett Stax-fan, klippte ut deras annonser i NME och satte in dom i skolhäften.
Och reggae blev bekant ungefär vid samma tid. My Boy Lollipop spelades i Norrtälje på flygplanskaféet 1968, när jag var med morsan över havet till Roslagen och köpte Cocktail och Fabulous Fours After All. Skamligt. Jag stod och valde mellan Sergeant Pepper's och Fabulous Four. Det blev Fab 4 (som förresten även The Beatles kallades), för dom hade spelat på ungdomsgården i Mariehamn, Uncan. After all var ledmotiv i Janne Halldoffs Livet är stenkul, där väl även Mecki Mark Men var med.
/// Nä nu blandar jag, dom blev Baby Grandmothers, och det var Lea Riders Group spelade Forgotten Generation i Dom kallar oss mods, enl. Wikipedia ///
Nåt jag minns: Gav Janne Halldoff en t-bane biljett, när han bad om en vid utgången i Stockholm. Man kunde ju åka inom viss tid.
Att Storybook Children blev en hit med reggae-legenden Gregory Isaacs visste jag inte förrän nu. Men det satt väl i bakhuvudet. Jag hörde till en mindre skara experter på reggae i Norden. Tillsammans med Pada Bifelt var vi väl bäst i Svenskfinland på det. Vi gjorde en sjudelad radioserie tillsammans, Roots Rasta Reggae. Och jag intervjuade Michael Rose i Black Uhuru på Scandic Malmen vid Medborgarplatsen i Stockholm hösten 1981. Finns dokumenterat i boken Cool Runnings 1980-85 - Reggaeta pintaa syvemmältä, ss 179-181. Men det var egentligen inte det jag skulle berätta nu.
Igår gick jag igenom lite mappar som jag hittat i mors källare. En bananlåda med IBBY-mappar. IBBY = International Board on Books for Young People. Och jag fick ner 6 mappar till två.
Barnböcker sysslade jag intensivt med 1984-1998 i Vanda, på stadsbiblioteket där. Och från 1988 (?) var jag med i den finländska sektionen, Suomen Nuortenkirjaneuvosto som nordisk kontakt / internationell sekreterare och Liaison Officer.
Måste ha varit efter att jag varit i England 1987 och publicerat en artikel om The Opie Collection i Svenskbygden. Jag hade varit i kontakt med Vuokko Blinnikka på Skolstyrelsen och efterfrågat finansiering till mina resor.
Och reggae blev bekant ungefär vid samma tid. My Boy Lollipop spelades i Norrtälje på flygplanskaféet 1968, när jag var med morsan över havet till Roslagen och köpte Cocktail och Fabulous Fours After All. Skamligt. Jag stod och valde mellan Sergeant Pepper's och Fabulous Four. Det blev Fab 4 (som förresten även The Beatles kallades), för dom hade spelat på ungdomsgården i Mariehamn, Uncan. After all var ledmotiv i Janne Halldoffs Livet är stenkul, där väl även Mecki Mark Men var med.
Nåt jag minns: Gav Janne Halldoff en t-bane biljett, när han bad om en vid utgången i Stockholm. Man kunde ju åka inom viss tid.
Att Storybook Children blev en hit med reggae-legenden Gregory Isaacs visste jag inte förrän nu. Men det satt väl i bakhuvudet. Jag hörde till en mindre skara experter på reggae i Norden. Tillsammans med Pada Bifelt var vi väl bäst i Svenskfinland på det. Vi gjorde en sjudelad radioserie tillsammans, Roots Rasta Reggae. Och jag intervjuade Michael Rose i Black Uhuru på Scandic Malmen vid Medborgarplatsen i Stockholm hösten 1981. Finns dokumenterat i boken Cool Runnings 1980-85 - Reggaeta pintaa syvemmältä, ss 179-181. Men det var egentligen inte det jag skulle berätta nu.
Igår gick jag igenom lite mappar som jag hittat i mors källare. En bananlåda med IBBY-mappar. IBBY = International Board on Books for Young People. Och jag fick ner 6 mappar till två.
Barnböcker sysslade jag intensivt med 1984-1998 i Vanda, på stadsbiblioteket där. Och från 1988 (?) var jag med i den finländska sektionen, Suomen Nuortenkirjaneuvosto som nordisk kontakt / internationell sekreterare och Liaison Officer.
Måste ha varit efter att jag varit i England 1987 och publicerat en artikel om The Opie Collection i Svenskbygden. Jag hade varit i kontakt med Vuokko Blinnikka på Skolstyrelsen och efterfrågat finansiering till mina resor.
*26*
Beväpna dig med vingar heter Thåströms senaste verk, och Brunkebergstorg är den låt som nu ljuder ur mitt iTunes-bibliotek. Skum låt som bara väller fram utan urskiljbara ord. ... hinna med allt... pling pling pling. Vad blir det sen? Pedal Steel gitarr och Dylans röst: When the deal goes down.
Onsdag kväll och regn. Behöver inte göra något egentligen, men gör ändå. Först få undan dagens rapport. Sedan ligger filmer, gamla dagböcker, ansökningar och låtar redo för att åtgärdas. Men jag måste inte. Behöver kanske. Sov dåligt igen och det känns.
Släppte ut katten lite över sju och begav mej senare i tid till arbetsrummet, stängde in mig och fixade uppgifter av olika slag.
På vägen till jobbet längs Kaptensgatan fick jag syn på en svartvit katt. Det var Alma som krossat gårdar och gator. Då jag lyfte upp henne morrade hon, och jag lät henne va. Vände på klacken och gick sedan Skarpansvägen ner.
Sju sorger och åtta bedrövelser sjunger Veronica Maggio... så längesen. Kom mig inte iväg på lunch förrän 11:45 och gick då hem för att värma upp lördagsmiddagen. På gården i sitt hus låg Alma och lurade. Bra det. Fick komma in i det torra och varma.
*27*
För trettio år sedan, 1982, var det renovering på gång under september. I Helsingfors planerade jag Nordisk Weekend efter en sommar i Köpenhamn. J var 7 månader och C var hemma med honom i Klemetskog. Sur och avundsjuk på min frihet. Jag satt på Lepakko och spelade pingpongspel i cafét och försökte få saker till stånd. Satt och hackade på skrivmaskiner och ringde samtal. Stora planer som delvis gick i lås, även om det aldrig blir riktigt som man vill ha det. Utställningen Alla vill ha barn - ingen vill ha ungdom hade vernissage som ledde upp till den Nordiska Weekenden.
Det mesta av materialet skänkte jag till ELMU, för nog fick väl J iväg det dit till slut. Men det finns material kvar. Jag verkar inte ha skrivit så mycket dagbok det året. Kommer ihåg att jag skrev en dikt efter att jag varit ut och gått med Jonteponken i Söborg efter en lång dag i Tuborg Havn. Den hade nåt med taggade blad att göra.
Jag lyssnade till Black Uhuru och Tredie Tillstand, och Kliche som sedan kom till Lepakko sista weekenden i oktober. Även the Doctors var där. 02.11. står det i tidningen att det var "Motigt för Doctors i Helsingfors". Anders Korpi uttalade sig. Han hade varit på seminarium med Ulrika Bengts och Patrik Dahlblom. Klart att jag skall scanna in lite material som jag ännu har kvar. Borde ha gjort det tidigare.
*28*
Thåström gör alla söndagar till lördag igen, och jag tar tag i det och skriver ett tackbrev per Messenger till SS och dom 90 minuterna i Sjökvarteret. Kunde kanske ha varit Die Mauer, men det får kanske bli en annan gång. Och så plinga det in ett svar*.
Det blev Park vid midnatt igår då S och jag följdes åt efter en kväll här hos mig. Och där var hon ju Anita Jansson, och jag blev spänd och vände, kollade in och fick ingen öl, innan jag flyttade mig längst bak vid disken.Glömde att betala garderob. Kollade bandet De Villes lite och pratade runt. Sedan skulle hon till toaletten och jag sa Hej. När det blev paus och hon kom ut från toa var jag redan på väg ut, mot Dinos.
Träffade gänget som spelat på talangtävlingen på Bio Savoy då jag gick ut. Uppehöll mig ett tag med RobZ. Men valde att gå vidare när han gick in. På Dinos var det inte trångt men rätt gemytligt. Pratade med Karmancita om foton och barn. Sedan började The Wyman Family. Rustik rock av äldre modell 60-70. Lite Stones-bluesigt.
Satte mig vid ett bord i baren och lekte med min telefon tills en vakt dök upp och sade att jag inte fick fotografera deras kunder och att jag skulle radera bilderna och sedan ge mig av. Sagt och gjort. Sade att det inte var inte illa ment, och jag var redo att gå anyway. Utan att bli utkastad.
Idag skrev jag till SS att jag skulle ut på långpromenad och undrade vad hon gjorde. Gick mot Nabben tills det plingade till att även hon promenerade, med en väninna. Kunde ses senare kanske. Och jag sa visst, plinga på bara.
Och jag promenerade vidare, mot Kalmare och fotograferade. Det blev en duktig tur till Skidcentret i Jomala. Nästan 16 km och svettigt. När jag var i södra Jomala plingade det till igen och jag satte mig ner och tog en banan på banan, och skrev att vi kunde ses 15.15 i Sjökvarteret.
Skall bli kul att se bilderna.
Och vi hade våra 90 minuter av minnen och reaktioner. Peo kom sedan och pratade hunddöd. Det var rörande. Och hon var orolig att jag skulle missa matchen. När jag kom hem från ABF skrev jag:
Jag kommer att glömma att MIFK övervann KuPS med 3-1. Glömma att vi spelade Lullaby of Birdland med Gåbbarna, att jag vandrade långt, längst. Om jag inte skriver ner det. Och ändå glömmer jag.
Ska jag beställa biljett till Svandamshallen 6/3? Visst, men inte innan jag hunnit med annat.
Jag kommer inte att glömma våra 90 minuter i Sjökvarteret innan jag går in i de eviga dimmorna.
1000tack för att du gav dig tid för mitt svammel. Tog ont att höra om dina svåra dagar, men gott att höra om din styrka. Tycker att det är starkt att göra om alla söndagar till lördag igen, såsom Thåström sjunger inledningsvis på sin första soloplatta från... 1989. Tack för att du lyssnade, jag bär det i mitt hjärta. Ha en trevlig vecka och en bra resa hem, sen...
Jag kommer att glömma att MIFK övervann KuPS med 3-1. Glömma att vi spelade Lullaby of Birdland med Gåbbarna, att jag vandrade långt, längst. Om jag inte skriver ner det. Och ändå glömmer jag.
Ska jag beställa biljett till Svandamshallen 6/3? Visst, men inte innan jag hunnit med annat.
Jag kommer inte att glömma våra 90 minuter i Sjökvarteret innan jag går in i de eviga dimmorna.
1000tack för att du gav dig tid för mitt svammel. Tog ont att höra om dina svåra dagar, men gott att höra om din styrka. Tycker att det är starkt att göra om alla söndagar till lördag igen, såsom Thåström sjunger inledningsvis på sin första soloplatta från... 1989. Tack för att du lyssnade, jag bär det i mitt hjärta. Ha en trevlig vecka och en bra resa hem, sen...
*29*
Tranströmer läser sin egen text och berättar.
Jag läser det jag skrivit under år som gått, 2012 - 2017.
2012 Naiv2013 Lös2014 Lung2015 Närmare2016 Betala2017 Glad2018 Läser
Och sedan det jag skrev på 80-talet sporadiskt.
1985 Museigatan1987 Värre1988 Tänder
Så naiv 2012.
Till fots och cykel, nedslag var dagens rubrik. Så var det fredag och sen blev det lördag.
Fredagsmorgonen började mest med hemsideskurs på Medis. Jag har fått den äran att vara den som uppdaterar vad som kan finnas på kulturen. Lars vill redan vara den som styr och ställer, nåt som kan utmynna i ställningskrig, tyvärr... Det gäller att stå på plats. När han sagt att han inte törstar efter makt och styrsel så trodde jag honom. Men jag tror inte längre, han känns inte övertygande. Det är så mycket spel. Hur naiv får man vara? Slaget är förlorat, men det kanske kommer fler. Om det sedan är sig lönt att stå på sig är en annan sak.
Lunchen intogs samman med Johnny på Park. Trevligt. Satt vid ett mindre bord bredvid det större och höll oss för oss själva, förutom några ord med Bolle om mor och info om den andre Eckermannen vid bordet. Snackade lite jobb, och så musik. Gick via Enterstore och kollade iPhone5 och fick uppkopplingen till paddan fixad. Jag hade tömt den, halvt i misstag.
Eftermiddagen segade sig fram. Fick det mesta av ansökan om ICB, Interactive Children's Books gjord. Vill ännu ta en titt på den innan jag trycker på "afsluttet". Blir väl idag, eller imorgon.
Eftermiddagen segade sig fram och avslutades med lite blädder i Nya Åland årgång 1983. Tänkte ta cykeltur direkt till Gullåsen, men kom av mig. Körde först hem i strilet och släppte in katten. Sedan fortsatte jag i ett ökande stril norrut.
Mor var piggare än dagen innan, men trodde det var söndag, ett tag. Körde runt henne i rullstol och for efter 90 minuter via kansliet där jag plockade upp M. Vi cyklade direkt till Neptunigatan där vi träffade katterna Ludde och Ture. Tömde en halva Martini och funderade på vad som nu ska göras med tillgångar och grejer grejer grejer. Kanske får man sätta ut nåt på lopptorgsbord i Magazin. Kostar € 25 i veckan, om man säljer för mer än det. For sedan och kollade hemmet mitt. Tog en inte välsmakande Stallhagen Porter och 3 cider.
Katten gjorde sig till och jamade sig ut i trappan. Satt och ågade mig för att jag inte fått något skrivet under gårdagen, men gav vika. Åkte upp till Klinten vid 23.30 efter att ha samlat ihop 50 singlar och 30 svenska LPn åt A som motvikt till motsvarande mängd finska som jag tidigare plockat ihop åt J.
*30*
Knät värker och mamma fick Opamox. Jag var in på Hemmet med Simon och då var det inte bra. Lade ner henne i sängen och for på inspektionsrunda inför framträdandena med showen En gitarr i Indien. När jag kom tillbaks var det bättre, lugnare. Vid 18 tog jag mig hem. Vidare på cykeltur vid 7. Dagen var trög igen, nästan hetsig ställvis, men det värkte. Det jävlades med skrivare och jag orkar bara inte med trubbel.
Kvällen är väl fri, men imorgon är det skolkulturmöte. Får försöka få ihop planeringen och även blindtjänsten Celia innan dess.
Blir det kanske öl på Indigo denna onsdag? Nja. Cykeltur till Ulfsby? Canis skall visst lufsa ditöver. Svetten lackar.
Damerna först i kvällens Ritmos Tropicales som är ett jubelprogram. Margareth Menezes från Brasilien med ”Uma historia de ifá” har vi hört förut och eftersom det är nästan exakt ett år sedan den första upplagan av Ritmos Tropicales gick ut i etern hade jag tänkt spela mina egna favoriter från det år som gått och tillägna det mesta av det bästa min tre veckor gamla dotter, så det så. Vi började i Brasilien och stannar ännu kvar där.
Caetano Veloso. Mea lua inteira från albumet Estrangeiro, lite skev reggaetakt och techno av Veloso som var med och skapade Tropicalismo i slutet av 60-talet och som ännu är pigg på att experimentera. Veloso kommer från Bahia som är centrum för den afrobrasilianska kulturen och även om vi hört rätt mycket musik just därifrån under det år som gått så är det ändå främst musik från Colombia som hörts här i Ritmos tropicales och det hela började med två program om cumbia.
Noches de cumbia med Bogotá-baserade Los Tupamaros. Cumbia har afrikanska rötter och kom egentligen först från Panama men det är cumbian från Colombias nordkust som blivit mest känd ute i världen främst då kanske genom kaffereklam för ett par år sedan. På Colombias nordkust frodas också andra musikstilar, t.ex. porró som kubanen Alfredo de la Fe tar sig an här med sin elektriska violin aqui!
Wilson Manyoma, Saoco, var det som sjöng och honom har vi mest hört med Fruko y sus Tesos men här stöttades han upp av exilkubanen Alfredo de la Fé som bott i Colombia i tio år och bl.a gett ut albumen Cuba's greatest hits och Salsa, som Antonio Fuentes porróklassiker La Mucura, Krukan, var tagen från. Det har annars varit väldigt lite Cuba här i Ritmos Tropicales under året som flytt men när Bengt Packalén tog över rytmrodret i några program i slutet av fjolåret spelade han en hel del från albumet Sabroso! Havana hits, bl.a. den här guaracha merenguen med Conjunto Los Karachi:
De Kabinde a Kunene un solo pueblo, en hyllning till Angolas självständighet med kubanska Conjunto Los Karachi som kallade sin rytm guaracha merengue. Merengue kommer ju från Dominikanska Republiken, som vi hört mycket musik från här i Ritmos Tropicales och främst då med den här mannen och hans grupo:
Guavaberry en hyllningslåt till staden San Pedro de Macoris på spangelska med Juan Luis Guerra och hans Grupo 4:40 som till och med låtit höra av sig i andra program här i Riksradion på senare tid. Hans megahit Burbujas de amor halkade t.o.m. in på 16:15 -listan för ett tag sen. Men här hörde vi alltså lite äldre material av Guerra. Guavaberry från 1987 då gruppen ännu var en dubbelduomix, två män, två kvinnor.
En framgångsrik dominikansk duo som nuförtiden är domiyorkare, bor i New York, är Iris y Franklin som låtit zouk från Martinique och Guadaloupe influera sig i Comprame un carro, en stor hit i Santo Domingo i början på året
Ett program med årets bästa låtar från Ritmos tropicales kan helt enkelt inte va komplett utan nåt med Joe Arroyo och för att inte helt förfalla i upprepningens farliga fälla skall vi ta nåt som Joe aldrig ännu framfört här, en låt från senaste lpn La guerra de los Callados, Te quiero mas, en Joesón med Joe.
Har du redan en redan redan frågade min son John?
Va va va? sa jag. Onks sulla jo jojo?
Joe Aaroyoyoyo
Tsss: En högljudd viskning får till stånd ett eko
Söndagstur till Eckerö t/r. Var både här och där under månaden, men inte längre än till Stockholm och Helsingfors. Helsingfors och Stockholm kommer hit den 12te oktember. Häromdan pratade jag med Trinidad - Tobago i Alloys skepnad.
Idag såg jag hundar av många de slag. Viking Line Dog Show i Eckeröhallen. Det var M som ville dit och jag lovade köra för att det ändå skulle bli sent för oss för Dinos. Tyckte S kunde komma med, och det passade. Hon ville ha mamma Mimmi med, och så blev det också. Jag skulle köra även om S såklart erbjöd sig. Men jag ville mer, eller höll på mitt. Kom oss iväg efter att jag varit hem och matat katten och släppt henne ut. Måste förstås också in på FB och kolla vad som skett, hur många som reagerat på min nya profilbild med mamma på. Jag tog vägen via Käringsund till Eckeröhallen och parkerade rakt utanför porten. Vet inte om det var fel. Och vad hände då i Hallen? Hundar i lådor och på plan. Orkar inte skriva något engagerat om det. Var lite irriterad och spänd.
For via S-market på vägen tillbaka och tittade på motorn utanför medan vi väntade på att inköp skulle utföras. Nån kom fram och visste lite om bilen, och ville kanske köpa, förgäves förstås.
For via S-market på vägen tillbaka och tittade på motorn utanför medan vi väntade på att inköp skulle utföras. Nån kom fram och visste lite om bilen, och ville kanske köpa, förgäves förstås.
Lämpades av utanför Gullåsen. Där var det matdags, och när jag kom in i salen satt även Åke där på sin sittrullator. Och strax dök även Mariann upp och jag hade fullt upp med att dirigera, parera och acceptera. Satt inte bra i nerverna och det tog ett tag innan jag fick en stund ensam med mor och då var jag redan hungrig och irriterad.
Trodde jag skulle måsta "hem" till Klinten och sätta ungskorven i hettan, och blanda ihop torrpotatisflingor i vatten. Men det behövdes inte, det var färdigt exakt när jag kom in genom dörren. Skönt. Slog till i magen som ett berg då jag lade mig i soffan efter spisandet. M ville tala om hur allt skulle bli och vad vi hade för förväntningar av framtiden. Och om vi skulle flytta ihop, kanske sedan när K flyttar ut. Jag har tillräckligt med att tänka hur det skall bli med mor och hennes lägenhet. Sade att det var bäst att inte säga något för att inte säga något dumt, när man redan är irriterad. Hann knappt hem innan det kom ett besviket mess.
Orkade ändock gå med saxlådan och notkassen till ABFs källare, "Blå Teatern" och träna. Vi var nästan fulltaliga, bara dragspelet som saknades. Tränar inför jubileumsspelning på Bastun 3.11. Kutten föreslog att Kjell Johansson skulle komma med och croona, som en del av showen. Seg Granit tyckte jag och lovade tala med Kjell. Det ligger alltså där som en idé. Till slut tog vi och körde några blåsriff som man får hänga med på nästa lördag då KBB spelar blues på Park. En öl i baren kan man få.
Och resten av kvällen 3.11. då? Segraren i Unga band?
Måste få reda på om det finns några pengar i 12BAR-potten.
Det känns för vagt med ekonomin för Alandia Jazz och jag orkar inte, jag får the creeps. Måste väl få en telefonräkning betald, och städa upp bland mina papper. Mycket man måste. Ringde upp sonen som en del av föresatserna inför framtiden. Och imorgon skall stegmätaren tas i bruk och så skall jag lära mig mer om webbsidor, stadens och egna. Ta tag. Och filmklippen från igår skall redigeras. Och Steen skall färdigredigeras för att lämna större utrymme på hårdskivan och så har jag kommit fram till den punkt när dagens kvot är fylld. Om det är när sidorna ... saknar ord.
Trodde jag skulle måsta "hem" till Klinten och sätta ungskorven i hettan, och blanda ihop torrpotatisflingor i vatten. Men det behövdes inte, det var färdigt exakt när jag kom in genom dörren. Skönt. Slog till i magen som ett berg då jag lade mig i soffan efter spisandet. M ville tala om hur allt skulle bli och vad vi hade för förväntningar av framtiden. Och om vi skulle flytta ihop, kanske sedan när K flyttar ut. Jag har tillräckligt med att tänka hur det skall bli med mor och hennes lägenhet. Sade att det var bäst att inte säga något för att inte säga något dumt, när man redan är irriterad. Hann knappt hem innan det kom ett besviket mess.
Orkade ändock gå med saxlådan och notkassen till ABFs källare, "Blå Teatern" och träna. Vi var nästan fulltaliga, bara dragspelet som saknades. Tränar inför jubileumsspelning på Bastun 3.11. Kutten föreslog att Kjell Johansson skulle komma med och croona, som en del av showen. Seg Granit tyckte jag och lovade tala med Kjell. Det ligger alltså där som en idé. Till slut tog vi och körde några blåsriff som man får hänga med på nästa lördag då KBB spelar blues på Park. En öl i baren kan man få.
Och resten av kvällen 3.11. då? Segraren i Unga band?
Måste få reda på om det finns några pengar i 12BAR-potten.
Det känns för vagt med ekonomin för Alandia Jazz och jag orkar inte, jag får the creeps. Måste väl få en telefonräkning betald, och städa upp bland mina papper. Mycket man måste. Ringde upp sonen som en del av föresatserna inför framtiden. Och imorgon skall stegmätaren tas i bruk och så skall jag lära mig mer om webbsidor, stadens och egna. Ta tag. Och filmklippen från igår skall redigeras. Och Steen skall färdigredigeras för att lämna större utrymme på hårdskivan och så har jag kommit fram till den punkt när dagens kvot är fylld. Om det är när sidorna ... saknar ord.
Ritmos tropicales 30-09-1991
Damerna först i kvällens Ritmos Tropicales som är ett jubelprogram. Margareth Menezes från Brasilien med ”Uma historia de ifá” har vi hört förut och eftersom det är nästan exakt ett år sedan den första upplagan av Ritmos Tropicales gick ut i etern hade jag tänkt spela mina egna favoriter från det år som gått och tillägna det mesta av det bästa min tre veckor gamla dotter, så det så. Vi började i Brasilien och stannar ännu kvar där.
Caetano Veloso. Mea lua inteira från albumet Estrangeiro, lite skev reggaetakt och techno av Veloso som var med och skapade Tropicalismo i slutet av 60-talet och som ännu är pigg på att experimentera. Veloso kommer från Bahia som är centrum för den afrobrasilianska kulturen och även om vi hört rätt mycket musik just därifrån under det år som gått så är det ändå främst musik från Colombia som hörts här i Ritmos tropicales och det hela började med två program om cumbia.
Noches de cumbia med Bogotá-baserade Los Tupamaros. Cumbia har afrikanska rötter och kom egentligen först från Panama men det är cumbian från Colombias nordkust som blivit mest känd ute i världen främst då kanske genom kaffereklam för ett par år sedan. På Colombias nordkust frodas också andra musikstilar, t.ex. porró som kubanen Alfredo de la Fe tar sig an här med sin elektriska violin aqui!
Wilson Manyoma, Saoco, var det som sjöng och honom har vi mest hört med Fruko y sus Tesos men här stöttades han upp av exilkubanen Alfredo de la Fé som bott i Colombia i tio år och bl.a gett ut albumen Cuba's greatest hits och Salsa, som Antonio Fuentes porróklassiker La Mucura, Krukan, var tagen från. Det har annars varit väldigt lite Cuba här i Ritmos Tropicales under året som flytt men när Bengt Packalén tog över rytmrodret i några program i slutet av fjolåret spelade han en hel del från albumet Sabroso! Havana hits, bl.a. den här guaracha merenguen med Conjunto Los Karachi:
De Kabinde a Kunene un solo pueblo, en hyllning till Angolas självständighet med kubanska Conjunto Los Karachi som kallade sin rytm guaracha merengue. Merengue kommer ju från Dominikanska Republiken, som vi hört mycket musik från här i Ritmos Tropicales och främst då med den här mannen och hans grupo:
Guavaberry en hyllningslåt till staden San Pedro de Macoris på spangelska med Juan Luis Guerra och hans Grupo 4:40 som till och med låtit höra av sig i andra program här i Riksradion på senare tid. Hans megahit Burbujas de amor halkade t.o.m. in på 16:15 -listan för ett tag sen. Men här hörde vi alltså lite äldre material av Guerra. Guavaberry från 1987 då gruppen ännu var en dubbelduomix, två män, två kvinnor.
En framgångsrik dominikansk duo som nuförtiden är domiyorkare, bor i New York, är Iris y Franklin som låtit zouk från Martinique och Guadaloupe influera sig i Comprame un carro, en stor hit i Santo Domingo i början på året
Ett program med årets bästa låtar från Ritmos tropicales kan helt enkelt inte va komplett utan nåt med Joe Arroyo och för att inte helt förfalla i upprepningens farliga fälla skall vi ta nåt som Joe aldrig ännu framfört här, en låt från senaste lpn La guerra de los Callados, Te quiero mas, en Joesón med Joe.
Har du redan en redan redan frågade min son John?
Va va va? sa jag. Onks sulla jo jojo?
Joe Aaroyoyoyo
Kommentarer
Skicka en kommentar