Konsten att kunna. Att uppleva, ta emot. Den hänger där på väggarna. Konsten. Står i givakt. Utanför Art Museum of NSW ligger ett verk av Henry Moore. Jag ser det direkt på stilen. Huvudet helomvänt, ansiktet blickar bakåt. Känner igen det distinkta och bekanta; Picasso, Monet, Bacon, Van Gogh, varför inte Pollock också. Hittade några australiensare, som jag gärna vill se mer av. Tar mig nog dit igen. Imorgon visas iransk film. Ett tillfälle till retur. Aboriginernas pointillism en njutning för ögat. En källa till inspiration.
Ny månad ny stad. Befinner oss i Kannur (97 kilometer norr om Calicut). Tog tåget norrut, hit, igår på eftermiddagen. Kände mig tillräckligt kurant för att orka med tågturen. Magen hade råkat ut för det som de flesta får, turistdiarré.
Hällde vatten över huvudet för att kyla ner mig. Gick in i en butik med ayurveda-preparat och frågade efter nåt för magen. Doktorn tog emot i enskilt rum och skrev ut recept efter konsultation. Visade sig bli en vätska örter som skulle intagas före maten tre gånger om dagen och tabletter efter maten. Tar in det ett tag framöver. Kan väl aldrig vara till skada. Hittade också några bullar och en vattenflaska . Köpte en veckotidning, India Today, för att kolla in vad som pågår i intellektuella kretsar här.
Inte mycket jag orkade läsa denna heta eftermiddag på ett hotellrum i staden Cannuore i norra Kerala där temperaturen är närmare 40 än 30 idag.
Mjältsjuka eller spleen (från en. spleen, mjälte) är ett folkligt namn på en svår depression eller melankoli (jämför musikstilen och sinnesstämningen blues och vemod). Namnet har sitt ursprung i (humoralpatologins) uppfattning om mjälten som säte för den "svarta gallan". Mjältsjuka brukade framför allt drabba personer av bättre börd, och ansågs under en period "fint" att ha. Med nutida språkbruk kan det motsvara psykos eller bipolärt syndrom.
Fick svar på ett mejl från X på vad man kunde tänkas göra på South Bank Centre i London. Jag svarade att hon hade bra idéer och att jag haft en tråkig dag. Ah, all denna spleen.
Har rest 400 km med buss och tagit mig till mitt forna härbärge där internet inte funkar. Bara att vänta. Hoppas få iväg det här brevet ikväll. Fick tillbaka mitt "egna" rum och väggkontakten är ännu inte...
Mainstreet Dessie
*4*
Måndag och krämpor på lut. Vinterkräksjuka på gång. Väntar ut sista hela veckan och vet inte vad jag ska ta mig till. Det blir liksom liggande på hög när jag försöker få klippen sorterade och publicerade. Inget blir riktigt bra. Orkar inte vara nöjd. Kunde inte gå till mor heller. Hon tyckte att det inte var värt det, nej. Mag-åkommor florerar på rum nr 7. Snön faller smått. Det vill sig inte. Kom ändå fram till att vi far till Helsingfors den 14nde. Stannar en natt och far tillbaka nästa dag direkt från Hfrs. Landar tidigt söndag morgon den 17nde. Tog ett tag att få det gjort. Hoppas på skön tripp. Får försöka träffa J också. Ha med mig present. Kanske en whiskey från båten? A har inte hört av sig på ett tag. Får ta och skriva ett meddelande på FB. S hörde av sig då jag försökte få ordning på The Making of Mates... Han behövde hjälp med att hålla upp hylla. En hylla som vi sedan ställde oss tveksamma till. Slet mig från redigerandet, lika bra det. Åkommorna blev inte bättre. Läste om Hemingway en stund. Om Ernest i Key West, och i Havanna. Längtan väcks igen.
Försöker uttrycka mig i nya format. På jobbet har jag lekt med powerpoint hela eftermiddagen. 10 bilder med text om musikverksamhet vid stadsbiblioteket. Verkar som om jag inte riktigt hänger med längre. Kontakt med Steffe har jag ännu inte fått. Men sladden till Canon G12n dök upp. Vaknade vid 02:11 och läste vidare i 438 dagar, tog en Opamox, somnade om vid fyra... Tungt att stiga upp efter att klockan slått 7:50. Men hasade mig i vart fall iväg och planerade den närmaste arbetstiden. Förberedelser och genomgångar.
Befästningsvägen 88
*5*
Ge luft Ge rum Ge ro
Kom mig upp lite före nie idag. Svajar till med självdisciplinen. Men vafför inte njuta vilan om man kan. Det andra är att göra sin plikt; besöka mor mer. Att jag inte orkar stiga upp beror delvis på att jag inte riktigt kommit igång med att skriva såhär på morgnarna, det blir trögt. Ut på morgonpromenad vill man inte gå när vädret är sånhärnt. Grått som igår, och halt. Skall väl ta tag i städandet av kökslådor idag. Stryka skjortor. Skriva ut samtalen med L. Orkar inte läsa Hemingway just nu. Det går trögt, men det går. Kanske jag skulle göra det mer. Lovade ställa upp på vad som helst som önskas på Litteraturdagarna. Får se om det blir något.
Fick svag ångest i butiken när det visade sig att jag inte skulle få ihop till receptet på Thaigryta med jättekräftstjärtar. Blir väl nåt annat då, trots att jag känner mig skakad. Köpte biljetter till Malaga med övernattning på Montmartre i Paris. Så blev det gjort. Skönt det. Vad skall jag göra med kåtheten då?
Ethiopian Airlines flight ET 706 närmar sig Arlanda. Landar väl om en halvtimme enligt julianska kalendern. Annars är man 6 timmar före och 7 år efter. Nyåret firas den elfte september. 2001 var det andra flöjter som flög. Då var de kaos. Här är det lugnt. Den trettonde månaden är endast 5 dagar lång, 6 dagar vid skottår, pang. Hulet är två och lattjo = se er för. På amsa-sedeln (50 birr) ryter lejonet till. Ovan molnet bländar solen min touch screen. Snart dax att sammanfatta. Se bakåt, men också framåt. Ta sig ett piss, bakfull.
*6*
, komma utan mening och många meningar utan slut till dunkelt dunkelidunk på spåret norröver i svaj och surmulenhet bland medpassagerarna av lokal sort och småsorgsenhet över att ha lämnat havet medan tåget överbryggar bro av stål där vattnet slingrat fram ur inlandet stundtals rakt in i evigheten utan kommentarer utan kommandon bara skiljetecknen släpar fötterna efter sig och det med pardon genom sumpmarken där vattnet vill komma med skall som hundarna på stranden i Palolem,
Mumbai Indien 14
Dessa gråa dagar av lugn och svett med henne nära och katten som sträcker ut sig på väskan med bild på röd stjärna och Che. Och ukulelen. Lyckliga gatan och tortellini. Ömhet. Trötthet, men ändå söndag och gubbdagis. Fuktig luft på cykelvägen dit. Underbart och bra. Dagarna går, alla dessa. Dom finns här och nu. Vill fånga, bevara. Sätta saxofon på dem och ett och annat skratt.
På våg då över hav med irländskt kaffe i glas med sugrör
På väg till gamla bekanta trakter
Ska bli trakterad musik
Serverad i Svandammarna
Musik skall det va
Musik skall det bli
Dags slå sig fri
Till Thåströms
Tämjda toner
Det är alltid söndag morgon vad han nu kan mena med det?
Det ska du själv få fundera på om det är så som du vill ha det.
Han låter det bli som det är.
Just nu torsdag kväll.
I en högbelägen hydda utan tryck i vattenrören i
Vagator.
Iofs skulle han vilja att en enda liten flik av verklighet kunde delas bland så många troende han känner till.
Snart söndag morgon igen.
Då är det bara att åka med tills det är för sent att ångra sig.
Inte veta vad göra av sig själv.
Har väl inget att förlora på att bara vara den han är i tidevarven som ska komma och gå.
Ännu en morgon, den 7nde mars 2013. Förr skrevs det brev, och det blev mer skrivet då än nu. Men visst blir det skrivet nu också, men inte så skapande som då vid skrivbordet 2005, eller från resan hösten 1977. Brev jag skrev från höstresan Mariehamn - Kreta 77 och från resan till Eckerman U.P. 2005. Nu försöker jag skriva varje morgon från det jag vaknat och en stund framåt, innan annat tar vid, som t.ex. imorgon då jag skall till terapeuten och utgjuta mig. Men även där blir orden till skrift och ett underlag för framtida redigering och verk. Det jag skriver nu är stängt, kallar det Maarianhome. Gör utkast till något som kanske kan bli en annan blogg senare, såsom Postúm höst. som avhandlar tiden september - november 2012 och som sedan följdes upp av Postúma år. Sedan den första februari har jag hållit på ånyo. Försökt skriva alla dagar, och närapå lyckats. Det blev lite uppehåll i mitten på första månaden, men sedan dess har jag knaprat på och är nu inne på mitt 30nde inlägg 2013. Brukar lätta upp orden med ett YouTube-klipp, så även idag. Det blev en gammal Leadbelly-goding med White Stripes. White Stripes har det blivit flere gånger. Han dras till döden han, vad är det nu han heter, han som spelade med Meg... Jack White, inte Cilla Black som ju egentligen hette Cilla White. Men det är en annan historia.
Petula Clark gjorde Downtown och var stor i slutet på 60-talet.
(Igår natt skannade jag in bilder från 1969-70 och hittade ovanstående)
På Art Gallery of NSW är det Mardi Gras. Den lokala Priden. Det skallrar mellan väggarna. Syntarna kör ungefär samma slingor som dom jag använde inatt till att backa upp kvittret i fågelträd vid Manley Wharf. Lade till lite kinesisk erhu och kallade det hela ChinÅzzie (In the Wind) och satte ut på Soundcloud.
e-man i munskydd, beijing 2017
*9*
Var på Åbo konstmuseum och såg utställningar samman med KS. På kvällen var det Jazz på Logomo. Lyckades fixa in oss som gäster till Jarmo Saari. Köpte hans skiva: Soldiers of Light.
Hettan övervinner inte tröttheten, plussar bara på än värre fastän allt väl är bra. Trafiken vild i denna stad av dallrande verklighet och fortlevande. Tuc-tuc-en pimpas trimmas gasas bromsas in och hittar vägar som egentligen inte borde finnas, men som finns, outgrundligt nära och skrämmande. Kråset blev oljat och hjulen snurrar på, undviker bumpers, om möjligt, tills målet är i sikte och man snart skall få gå av.
Inget att stressa upp sig över, men trött. Får väl ta till helgen med att komma fatt mig själv i Maarianhome. Så att jag får allt i rätt ordning. Idag skall jag bara läsa lite och sedan sova sött så får vi se. Programmet verkar späckat på kvällarna med Obscura, sax och Vera. Får hoppa över nån dag kanske, eller nån film. Sedan var det ansökning, ekonomi och anmälningar som skall skötas, och städandet. Katten hade skitit på mattan i natt. Dumt att ge henne gammal grädde. Bäst att hämta in henne till natten nu.
På Himmelska fridens torg råder stiltje. Ingen kommer in. Man får bara gå runt det. Det hålls partikongress i stan och alla tânkbara krafter samlas för att bevaka ordningen. Allt från militär till frivilliga. Otäckt vaktande. Investerare välkomnas. Egna investeringar fortgår oroväckande. Kraftfält förskjuts. USAs militärbudget utgör 47% av den totala i världen. Förändras tiderna och hur? Maskineriet slipas. Dom är så många, så identiska. Hur hitta en balans när makten korrumperar och inte bryr sig? När tar historien slut? Vänder det, eller har det redan gjort det? Det produceras oegentligheter. Men musiken har fått sitt palats, sin opera, i klass med Sydney. Imponerande. Skall man få den att löna sig, frågas det. Det är kaos i trafiken, man kör mest som man vill, så gäller att se upp, akta sig. Raggen reser sig, hundarna är få, springer fritt. Våren är på kommande. Kamelian slår sakta ut, sprider sin doft i den blytyngda luften. Än en gång. Nä nu, nu orkar jag inte mer...
På Sjöfartsmuseet i Sydney träffade jag Dana som kom rusande efter att jag redan gått ner från biblioteket och stod och fotade en galjonsbild som fått färgglada fläckar på sig. Hon hälsade till Hanna och undrade om jag kände företrädaren Henrik. Vi gick i kindergarden tillsammans, sa jag. En fin utställning om Asmundsens arktis-expeditioner visades. Intressant och något som nordbo att vara stolt över. Min mission var att överlåta två engelska versioner av Bolles filmer om Pommern och Herzogin.
Inte mycket till uppkoppling här på Rosella. Skumt är det också, men tar och skriver ett dokument som sedan kan kopieras in från sänd post. Helgen i Stockholm är över och vi skakar över havet. Köpte Mojo i Pressbyrån så hade lite att läsa på bussen. Söndagen gick åt till att diska, dammsuga och läsa lite Live in Finland, där jag har foton med; Tom Waits, Ramones, Clash.
*11*
delirium
Ur ledsamhet är tiden
Ångerns hundar springer
I cirklar av fradga
Ett delirium utan slut
Det är på allvar och svek
Leken osar utan eld
Lidelse svider till som tarmvred
Urkramad och trött helt enkelt
Svedjan föder ny skog
Tillräckligt nog nu
Det pyr än dit hit
Terminalt
Livet står dig dyrt
Dagen gryr tindrande
Gnistorna sprider slocknad
Det darrar till bland grenarna
Hästar skenar
Låt vara
Låt bli
ett lite litterärt delirium (2017) per automatique
in i dimmorna i morgondisets kranka sjukhet i huvudet sårad blödande ur varandets deluxe endast vaken djup och naken beskådad benhård konkubin med en törst av massivt slag som diktonius slog sig in i hammarkullen med en blick över skuldran som en huldra i gryningen snarkar hen betänkligt ordentligt översatt till en vals dragen ur mössan på svaj medan teatern håller säsongstängt under uppehållet och dimman lättar på förlåten till det var och vorde ljus som fröding i uppsala ur en kåt dröm uppvaknad i hembygden saknad av ingen utom möjligtvis cornelis svettandes i fetman av det förgångna frö som skulle bli en melodi i hagbards hage efter att snilleblixten slagit till och lidner blivit snäst av horace som står vid parnassens port och bläddrar slött i ett dylankonvolut utan slutrim och en herrans massa korrekturfel som bara söderberg förströr sig på eller var det doktor glas som smög på tå i tabernaklet i petersburg en natt vid neva i mexikanska bukten då fitzgerald såg ut över det glimrande vattnet till slut och du tror inte på det här eller hur men djur i bur fanns det redan under förbudstiden suckar vågorna som kluckar emot oss där vi går vilsna och förvirrade en dag i maj 77 när sprickorna under hälen helnat stelnat som stearin efter den helga natt då lundell tog sin mö i vacker hand och försvann med linda om fingret och en helvetes massa citat av scott & lite till för det tredje är det detta som skallen fylls med när jag inte blir störd förstörd skakad till irritation & det får flöda över fritt som solsken i början på slutet av alla upprepningar för då står morrison där på tå och sträcker ut sig som ett täcke av nudd och hamlet undrar när giftet skall värka till innan allt är gömt och förlåtet i en ask av aska kommen ur slickande eld i berget före ejakulationen skälvande bävande trevnad
Blå (rippad) himmel ska komma, sjunger Thåström till slut. Psalm slutar så, avslutar Den Morronen. Ute skiner solen på i kylan. Här kan man andas. Det är fredag. Fredag eftermiddag.
-) Tidig torsdag morgon sex år senare (-
Blev sent igår. Blev en kort film, Chicks. Sedan Oliven där Vova var med välsvarvad sångerska. Kallade henne Anderssonskan. Sjöng berörande fint. Robert kom dit. När det tog slut drog vi till Dinos- Bar and Grill. Men hann inte snacka klart, så jag föreslog Park då vi stod och velade utanför Great Subs.
Ett märkligt sammanträffande inföll då jag steg in i Lemlands taxi i natt vid pass 01:05. Du kommer väl ihåg historien om taklagsölet på Park hotell sommaren 1972? Den jag drog för morsan på 50-årskalaset utanför Bastun den 11.6. Den som slutade med att jag i min upproriska ungdom skrek till hotellbeställaren:
Är du präst, din jävel?
När jag i går natt satte mig i stortaxin på bakbänken mellan en äldre herre och en yngre dam och vi for igenom ett snöande Lumparland kommenterade åldringen en omkörning med att ”E de kappkörning?” Funderade på att kommentera hans kommentar men höll inne med det. Efter en stund inledde jag konversation genom att fråga om han var gammal Mariehamnare. Han sa att nog var han gammal nog, 88 och att han bodde på Nygatan 17. - Ovanför Savoy, sa jag. Berättade att jag varit österut och frågade om han varit till Åbo… - Jo, han hade åkt European dit 10.25. Jag undrade om han varit på medicinsk undersökning eftersom det ju är en vanlig orsak till att folk flyger dyrt till Åbo. - Nej, han hade varit på besök hos gamla vänner. Vi kom in på resande och han sa att han varit runt jorden flere gånger. - Som sjöman då? - Jo. Åren 1936-39. - Så är det väl med de flesta åländska män, det ligger väl i släkten, sa jag. Min far och farfar hade båda varit till sjöss. Det hade inte hans. Men han hade själv seglat runt Hornet tre gånger. - Med ånga eller för segel? - Med Pamir genom ’The roaring 40s.’ Först runt Hoppet ner till Port Victoria och därifrån med vete via Hornet till England. Jag sa att farsan varit eldare på 40-talet och också varit runt på haven liksom farfar som till och med bott i USA under 8 år. Men det är en annan historia. Jag berättade hur jag som liten pojk gått ner till hamnen för att få åka runt med lastbilarna som på den tiden lastade koks och att jag speciellt kommer ihåg en tur till Kalmarnäs. - Det heter kol, sade mannen och kom med en förklaring på skillnaden mellan koks och kol. Sedan bytte vi samtalsämne.
Han sa: - Jaha, ni har varit på resa österut. Jag trodde ni menade Orienten och inte bara Åbo när ni sa att ni varit ut på en resa österut. - Har ni varit där? frågade jag Han sa: Jo jo. Till Japan speciellt. Det är ett fint land. - Till Tokyo eller runt. - Jo till Tokyo, det är en fin stad. Och runt också. Jag sa att jag var till Tokyo 98 och till och med varit inbjuden till det kejserliga palatset. Försökte impa på honom. Att jag träffat kejsarinnan och tittat på hennes samling av bilderboksbilder. - Då måste det vara den yngre jo, sa mannen, för hon e intresserad av sånt. - Nya Zeeland lär vara en fin plats, ha jag hört, sa jag och bytte samtalsämne igen. - Jo, och Australien. När vi var i Aukland -38 blev vi inbjudna en 7-8 stycken från båten och blev hemkörda med farmare till en familj som bjöd på ett femrätters mål. Det var tider det, sa den gamle mannen i taxin drömskt. Det var tider det. - Men Australien då? - Där är det också fint och jag har vänner kvar där ännu. Några var hit i fjol somras. Skickade dem en hel del material för en tid sedan på DVD, dit Downunder. Dom skall göra nån film om grainracen. - Jo, det har väl Henka på museet gjort något om också, han var ju där nere i Port Victoria för några år sedan. - Jo, han hade hjälpt till med att få fram material också. - Vi gick på samma dagis Henkka och jag. - Jaha, sa han och funderade säkert över vem jag var. För att göra en kort resa kortare så forsatte vi att prata. Det kom fram att han egentligen var från Eckerö. Han frågade vem jag var och när han fick veta det så sa han: - Du har visst varit ut och cyklat. - Jo, man måste försöka ta sig fram på nåt sätt, sa jag. Jag är uthängd och betecknas efter skriverier i tidningarna som rattfyllerist, men jag har bara cykla el. Skall gå och hämta en kanslidom om en timme.
I Ålandsrondellen frågade jag honom vad han hette: Gunnar Eklund. - Har Ni något att göra med grundandet av Vikinglinjen? - Jo, min son är VD där nu, sa Gunnar.
- Nils-Erik är en trevlig prick, sa jag.
Det var angenämt att språka med en gammal erfaren man.
- Vi får försöka se till att folk har kul på båtarna även framledes. Det var bra drag på Isabella när Danny kom loss vid midnatt.” - Man vet inte, sa han. - Nej, ingen kan väl veta vad framtiden bär i sitt hägn. Undrar om han kom ihåg att jag 1972 skrikit åt honom: Är du präst din jävel? Jag skäms lite för den ungdomsstoryn. Men det är en rätt bra story, med fortsättningen då jag raglande gav mig iväg för att slockna i ett hörn. Och sedan när murare Helén kom med den stora plåtsaxen och skulle klippa den långhåriga damen med skägg. Och min reträtt över gårdarna till Norragatan med den muskulösa murarn efter mig med plåtsaxen i högsta hugg. Jag hann undan, spydde grön galla när jag igen slocknade under en buske vid Socis. Och skammen sedan att ta sig hem med nerspytt hår. Jag smet ju bara in efter handduk och tvål och gick till Idrottsgården för att nyktra till i bastu och bassäng…
***
”Man skall alltid vara berusad à la Verlaine”, sa jag till kommissarie Virtanen när hon förhörde mig i somras. Hon tyckte jag skulle vara allvarlig och hålla mig till saken. Dylan sjunger:
”People ask me why I´m drunk all the time. It easies my head and it levels my mind” .
Har lite baksmälla idag. Det blev champange och tre glas rödvin på Åbo slott igår. Sedan en Leffe Blonde i puben på båten och 2 pints Newcastle Brown Ale och till slut en Irish Coffee i Fun Club innan vi var framme i Långnäs. Väl hemma ännu en slurk Black Bush. Hustrun sa att jag var rätt så berusad. Det känner jag av idag. Men jag kör inte full!
Dags att äntra Röde Orm till stan och stiga in på tingsrättens kansli och höra vad domen blir. Står väl att läsa i lokalbladet på måndag.
På litteraturlördagen sitter jag och redigerar Va d d?Och mer. Tar foton. Kämpar med inställningarna. Håller mig undan. Känner mig obekväm i folks sällskap. Vill inte ha nåt att göra med någon. Bara observera, försvinna in i rummet, redigera. Sätta ihop 20 sidor Va d d? Lägga till frågetecken. Vem ska få läsa det då? Ska till att spela Don´t Worry på ukulele, medan dimman tätnar över Ålandsvägen (Desolation Row) och katten ligger utsträckt på sängen. Kunde ta och gå till bibban, träna, redigera mera, och sedan till slut ringa, höra mig för hur det går. Kanske ta och kolla Villa Karo...
Satt på biblioteket igår och läste Rolling Stone där det bästa från år 2012 presenterades. Frank Ocean har kommit högt överallt. Han var på Flow och har varit i rubrikerna. Så denna morgon satte jag mig ner och lyssnade till några klipp på You Tube, explicit. Kul att se hur den moderna tekniken behandlar musik och bild. Har mycket att lära. Finns även saker att kritisera. Kunde göras bättre, men en grundidé måste finnas. Tar och sätter på hela albumet Orange på Spotify eftersom det fanns där: Start. Över 12 miljoner visningar har flera av mannens videor på You Tube.
Tiden vajar. Packade upp klockradion igår men ställde inte in den på väckning. Vaknade av väckarklockans signaler 6:55. Hur kommer det sig att tiden flyttats en timme bakåt även om sommartiden inte är inne. Det skulle ju ske i påsk om 2 1/2 vecka? Nåväl steg upp och fixade frukost bestående av torrkaffe och tre toastade brödskivor med gräddost och saltgurka. Katten fick Latz. Tänkte gå och lägga mig igen, men bestämde mig för att skriva lite här på Blogger. Frank Ocean använder sig av Tumblr. Har ännu inte kommit igång med Instagram. Och varför sprida på sig. Kanske borde koncentrera mig på FB och YouTube och göra det bästa för att få arkiven i skick. Kanske lära mig systemen bättre och fixa en hemsida. Hittade instruktionsboken till Canon G12 när jag rotade bland pappren för att hitta skatteintyg och recept. Måste skaffa mer verktyg. Systemkamera och skrivare.
Ett bra tag sedan vi haft kontakt. Går så lätt att flyta ut i eget. Man får jobba på för att höra av sig. Kontinuerlig kontakt har jag bara med en tre - fyra vänner, släkt och bekanta. Ser man vem som ringer till mig eller jag ringer till så är det A, S, M, mor, B, L, R och J. En hel del har jag också kontakt med på Facebook. Monika har kommit ur sitt skal och är väldigt aktiv för tillfället. Vi får se hur länge det varar. Maria håller mig uppdaterad om vad som är på gång och frågar hur jag mår. Sedan är det lite mer sporadiska kontakter. Och ändå känner jag många så där ytligt här i stan.
Många var på NipåsPecha Kucha Night på Indigo för en vecka sedan. Och många var på FilmfestivalenVera.Jag har varit alterneringsledig sedan Vändagen, alltså i en månad och har hunnit med en hel del sen dess. Sofia Enros är min vikarie fram till sista maj. Första juni kommer jag in över sommaren för att jobba med modellstaden Mariehamn på 20-talet i Mariepark. Sedan går jag på alterneringsledigt igen den andra september och fortsätter med att vara ledig till maj 2014 med ett 45 dagars arbetsbreak över jul och nyår.
I februari började jag alterneringsledigheten med att fara till Helsingfors och fira sonens 31-års dag. Kämpade också på med att skriva utlåtanden om 17 ansökningar till Nordisk kulturfond. Sedan var det Vera. Förra helgen hälsade jag på A och Ludde i Stockholm och nu är det snart Litteraturdagar. Följande helg blir det Stockholm igen, denna gång med M. Samtidigt är det västafrikansk festival, Jambo, i Hammarby Sjöstad. Kanske skulle fara och lyssna till Fatouma Diawara, vars album Fatou jag lyssnar till från iTunes, i hörlurarna, just nu.
Lyssnar som vanligt på musik, varje dag. Ett av fjolårets bästa album var nog Dexys One Day I'm Going to Soar. De senaste dagarna har jag bekantat mig med det som kritikerna i Rolling Stone tyckte bäst om 2012, Frank Ocean och Jack White. Och Dylans Tempest köpte jag på Bengans i höstas, så den snurrade en hel del på hösten.
Det var meningen attRobert skulle ha kommit med till Helsingfors för att kolla in min andra hemstad och musik. Nu blev hans son Ted sjuk så vi siktar in oss på Maailma kylässä i slutet på maj istället. Robban far förresten till Island i morgon för att co-leda körbesök där.
Försöker vara disciplinerad och har klockan att ringa 7.55 varje vardagsmorgon, även om jag tillåter mig att ligga och dra mig ett tag efter det. Skriver för det mesta på förmiddagarna. Redigerar gamla texter och skapar nya. Efter långlunch tar jag tag i hembestyr, besöker Gullåsen eller rör på mig när vädret så tillåter. Kvällstid blir det till att jobba med still- och rörliga bilder. Ibland kombinerat med musik.
Det blev en längre redogörelse det här. Hur står det till med dig? Skulle gärna ta en lunch nästa vecka om det passar. Du kan väl höra av dig med besked. Ha det så gott.
Tog sig uppför för avenyn med en flaska weissbier i fickan.
Vindruvor och kamera i väskan.
Skadskjuten och hoppfull.
Tömde diskmaskinen.
Drack sin öl och tände en brasa.
Satte fjutt på doftljusen.
På morgonen vaknade han före signalen.
Ställde fram tiden en halv timme.
Steg upp och stängde dörren bakom sig i köket.
Fyllde diskmaskinen, kokade kaffe och åt ett par mackor.
Hon ropade, undrade varför.
Varför han stängt dörrarna.
Han sa: Det är en underbar dag.
Så säger dom, men det är skitsnack.
Den blir vad man gör den till.
Uppförsbacke alltså.
Det är ingen förföljetong det här.
Varför kallar ni det för det? frågar hon.
Tja... vet inte, baranoja.
Det är ingen lek, det är på riktigt.
Det är en kär lek, sa han och gick.
Hoppade på cykeln och kom till jobbet 10 över åtta.
Ångesten förföljde honom.
Ringde sedan vid 10 och undrade hur det var.
Hon hade somnat om.
Inte druckit kaffet han lämnat klart.
Du är med mig bara för att kunna skriva om det, sa hon.
Han sade sig älska henne och det var inget bullshit snack.
Planerar det närmaste året i stort. Semestrar. Pensionering. Tid för resor. Bolle kommer in och vi börjar prata båtar. Han säger att den båt han använde i filmen om Uno nu var till salu. Blir till mig i byxorna och skriver ett mejl. Laddar ur Lumixen och för över bilderna på extern hårddisk. Hemma hos mig sitter KS och skypar om Riksarkivet. Älgarnas trädgårds skiva heter "Framtiden är ett flygande skepp". Framtiden heter Bosses båt.
*15 MARS*
Illa illa illa, vill illa. Vad har han gjort? Tvärtemot. Less igen, efter glimt av glädje. Det känns. Dessa vändningar, beskyllningar. Vad göra? Fly in i skrift, i öl, i vin, i plågor, i medicin, i droger. Hur kan man vända kärlek till hat? Sympati till avsky. Vad ligger där i grunden, i avgrunden? Besviken, igen, igen, igen. Värdelös och död. Han drar sig undan, pinas. Vändningar svängningar. Dör dör dör, blir dödad. Finns ingen räddning. Det är sent (2:32). Tack, gode gud, godnatt, förlåt. Grymt oförstånd än en gång. Men inget skrik. Inget väsen. Stilla snyft. Han börjar bli van intill vansinne. Fy fan. Etter värre. Illa la la. Det finns ingen gud herregud.
Oförrätterna stiger upp till ytan och Mikael Wiehes framträdande på Litteraturdagarna sticker upp huvud ur glömskan. Wiehe tackade honom i tidningen. Marimekko-ligan försökte krossa honom och tyckte att vinsten skulle gå till litteraturen medan han tyckte att den skulle gå till musiken och allmänkulturen. Vad dom ältade det där. Han fick ovänner för livet. Kärringdjävlar. Och så kommer den där, dom där svenskarna och styr och ställer. Hala ålar, snokar, slickar. Han vaknade väl vid fyra. Borde ha tagit en Imovane. Tänkte så i natt, men var för trött. Lungorna kippade efter luft. Behöver mer. Fy fan, längtar bort.
*16*
Dags att värma upp med lite blues igen, med lite Matti på Pilsnermackan, innan det bär av till f. d. Alida, Floating Mollys, som hon lär heta nuförtiden. Borde kanske värma upp med lite whiskey och öl också, för det kan vara kallt där på skorven. Blev rejält kallt i natt då jag gick genom stan utan mössa, från bibban till Bastun. Glasögonen immade till sig och jag lockade till skratt. Hemåt var det lika illa, om inte värre. Känner värk i musklerna. En rejäl förkylning kan vara på väg.
Orkade inte gå till Litteraturdagarna ikväll. Låg på soffan låg.
Lyssnar till kassetter från förr. På mina radioprogram Latinindiopilen och Vingslag över USA. Just nu spelas Downtown Train. Underbar video-version. Originalet. Här på ön finns inga tåg...
Har blivit 60. Är tillbaks i rutinerna. Ikväll när jag kom hem från söndagsträningen med gubbarna var det slagsmål på gården. Katterna morrade och fräste. Jag jagade bort inkräktaren, en spräcklig en. Tillbakakommen efter att ha förföljt den, så var den svarta strykarn här. Försvann dock snabbt när jag kom. Alma ville inte så gärna komma in, men kom tveksamt och ligger nu och slickar sig. Inga sår, såvitt jag ser.
I Babel säger Per-Olof Enqvist att han använder han istället för jag. Går lättare att beskriva då, när det inte blir så personligt. Det personliga överflyttas till 3dje person och öppnar upp spärrarna.
*18*
Frågor i ett kör
En kö av frågor
Radar upp sig
Bakom nästa hörn
Fråga inte
Ställ inte upp
Mot väggen av
Frågor på rad
Ännu
En i raden
Av frågor utan svar
Kräver skärpa
Krav på svar
Säger ja ja ja
Men nej till slut
Det räcker med
Denna räcka
Av svar i
Försvar
Första månaden på det sextionde har gått och mina planer på att illustrera året bordefortsätta. Helgen är över och rapporterad i pressen. Inte för egen del. men för andras. Jag ligger lågt. Idag låg jag till nie. Måste väl skärpa mig framöver, men behövde nog vila ut lite. Ruccolan har redan börjat sticka upp och jag går ivrigt och tittar efter om rajgräset skall visa livstecken och riset spricka ut i mössöron. Ännu ej.
Washington D.C. September 1990
Otavalo, Ecuador, JAN 1990
Helsingfors 2018
*19*
Ångesten ligger på lur. Kan inte slappna av. Kunde inte sova längre än till 7. Blev vin igen i natt. Efter filmen The Swedish Theory of Love. Gav den 7 av 8. Idag skall jag presentera några filmer på Vera filmfestival från förmiddagen fram till 15 ungefär. Hur ska det gå? Hur skall det bli? Klart att det går...
Åratal senare, eller var det tidigare? Försöker hitta ett svar på måendet och kommer upp med termen Posttraumatisk depression, medan jag ligger och vrider mig i sängen denna onsdagsmorgon. Borde fixa med iPhonen, få den synkad med datorn. Det plingar till i apparaterna.
Katten har sovit på stolen inatt. Härjar runt. Jag orkade mig upp och undrar vad jag skall skriva om, va jag skall göra. Vid tolv skall det bli lunch med Johnny. Innan dess skall jag skriva. Det är den nittonde mars. 18 dagar, nitton nätter sjunger Roffe Wikström. Om sin mor som troligtvis ligger på dödsbädden. Tidigare har han sjungit "Min farsa dog i cancer". Ta mig hem. Och visst skall jag väl till Gullåsen idag med, men senare.
I Vietnam var medelåldern på soldaterna 19. 19...85 kom Paul Hardcastles låt om det.
Old School kallas det nu.
GIRALDO PILOTO I MARINAO HAVANNA 2012
Filmarbetet ville sig inte så det är bara att ta nya tag idag, eller imorgon. Satte in en bild, artikel, notis om att Svenne skulle ha spelat med Cliftones på Ungdomsgården påsken 63. Kutten reagerade på Monikas fråga om det var Hedlund. Jag stötte på The Who på You Tube och nu kör Entwhistle "The Ox", bassolot. Han är död. Och i den åländska rockhistorien har flere dött också. Kari Tuominen, Tage Styrström och Jack Mattsson. Vem blir nästa? Moxie skulle man väl tro.
*20*
Denna resa blir en test på vad man kan gå vidare med.
Ett sätt att fånga tankarna i något annat, någon annanstans.
Känns som en utmaning, men också som ett hot mot det invanda.
Flög raklång ner på Västra Skolgatan, nedanför Övernäs skola. Det var ett riktigt farligt fall baköver. Jag föll som en fura på den hårda isen och fick mig en liten smäll i bakhuvudet också. Illamående, men inte tillräckligt för att ta mig till ÅHS. Var på väg med kläder till Neptunigatan och valde fel väg. Borde ändå ha tagit vägen bakom skolan. Stod och tvekade ett tag. men den såg för isig ut.
Hittade jackan mor ville ha efter att jag ringt och kollat om det var den med papegojbrosch. Något besök blev det dock inte. Jag gick hem i smärtor och vilade mig på soffan fram till att det började bli svettigt och frostigt vid nio-tiden. Då satte jag i mig mediciner inkl. Imovane och sov natten ut.
Under frukosten damp posten ner genom luckan och jag fick en skiva med Bassekou från Mali, för att jag prenumererat på Songlines. På 90-talet spenderade jag många dar med att lyssna på skivor som skulle röstas på till WMCE. Nice. Önskar att jag ännu någon gång kommer mig iväg till Bamako och Timbuktu, men jag börjar bli äldre och stelnar till.
Klockan ringer vid 7:30 och jag har redan varit uppe i en timme. Läst Nyan, eller snarare bläddrat i den på toan. Kokat gröt, druckit neskaffe och apelsinjuice. Lagt banan och hallonsylt i gröten. Tittat i Nyans Ung-bilaga. Sett katten härja kring. Hon är vild nu i mars. Läst krönika av Felix Quarnström. Tänkt på hans släkt. Dynastin inom åländsk rockmusik.
Var till M igår kväll och beställde en resa till Prag. I slutet på april. Kattvaktandet bekymrar mig, men jag får väl tala medSoch grannar.Sviterna efter fallet i förrgår hänger fortfarande med, men det har lättat sen igår. Borde göra lite sträckningar.
Vad annat för dagen med sig då? Kollar väl lite mer om kameran på nätet, skriver lite mer.Städar. Hör hur gräset gror och lyssnar till nån CD ur låda tre. Jag har mina projekt.
Skall väl lyssna till Kanye West en gång till. Kanye West som var på Stockholm Jazz 2006. Såg honom inte i den villervallan. Det blev Stingoch hans organ som prydde väggen tillsammans med Westi närmare 5 år. Nu är den affischen nedtagen. Undrar vad det var som kom istället. Måste ta mig ett kik. Ifang Bondi var det ju.
Läser Nina Fellmans ledare om åldringsvården. Mycket aktuell för mig. Mor väntar på att få komma bort från Gullåsen till Trobergshemmet. Men där finns det inte samma rehabiliteringsutbud, skulle jag tro.
Borde byta lakan och tvätta lite. Duscha. Ikväll blir det bio. Den gröna cykeln i filmklubben Chaplins regi.Jag hör gräset växa i svartvitt. Kanske jag skulle förvandla en text från resan till poesi. Tyckte det fanns möjligheter till det när jag läste igenom det idag. Och det blev nåt, men inte så bra, blev till Slint.
Bestämde mig för att inte gnälla över hur mycket det finns som jag vill och borde göra. Kan skryta med att jag inte druckit nåt sedan helgen, även om jag tyckte jag vore värd en öl efter 500 m i bassängen och 45 minuter vattengympa. Men höll mig. Spelade gitarr med Robert. Var inte så skärpt, men gick dit, igen. Han ville veta nåt om resan till Bejing och Sydney och jag sa att det var mycket farsi. Och att näst på tur står New Orleans.
Alex Schulman
Bryssel heter Bruxelles och där smäller det medan vi går omkring i Berlin på muséer. Luftrummen stängs och det blir svårare att röra sig. Även väder och fysik gör sitt till. Och trafiken flyter på som vanligt. På kvällen försöker jag hitta vägar ut och X sover. Har en plan, men den får vi ta imorgon vid frukosten som infaller om 7 timmar. Dags att knyta sig. Någon bär på en knapp: I hate people.
Det blev ingen efterfest och ingen låt gjord. Den kunde ha hetat Snälla människor. Det var kyligt ute, kunde ha varit -8, men var kanske bara -4.
Det hade varit litteraturdagar på temat Flykt. Trist. Ann var besviken på Österbotten i våra hjärtan på eftermiddagen. Kvällen var mörk. Ingen humor. Lars Sund fick mig att fnys-skratta till med sin underfundighet. Kanske inte orkar med några fler litteraturdagar. Var väl inte så muntert på Vera heller, men intressantare.
Ångest över att inte kunna få programmet på äldreboendena klart och presenterat. Kom dock igång mitt på dagen och publicerade Stilleben med ensam banan till närmare 50 personers glädje, dom som tryckte Gilla. Kom också iväg till Hemmet. Där var det beklagan och jämmer. Ont i ryggen, värk och nerver. Inget roligt. Läste högt ur Sankt Olof och åt pannkaka. A ringde och sa att hon inte kommit vidare, men att hon bestämt sig för att flytta upp till Stockholm till sommaren. På kvällen gick jag till bibban, hämtade saxofonen och gick till ABF. Det var nog en rätt tung dag det här.
*23*
Alberga 1976
Inte höstkänning precis, det är påsken som närmar sig. Denna tid av smärta. Mor har ont och jag vet inte vad jag skall ta mig till. Får svårt att andas och tänker ge upp. Fly. Tog mig ändå till styrelsemöte. Flydde från sax och franska. Kanske det var saxandet som fick mig att må dåligt, min oförmåga. Eller det att jag tog en Opamax för att kunna sova maximalt. Hänga med. Avtrubbad. Vad ta sig till? Invänta morgondagen? Kalla på läkare. Hitta smärtstillande. Åka till akuten? Ringa doktorn. Imorgon blir det ÅHS. Vem skall man tala med där?
Sweet eller Slade? Swede! Sweet bitterness.
Bitter Sweet Symphony. Sweet little 16.
Minnen väller in från Elzbiete i Riga.
Ligger å ågar mig.
Undrar vad som kommer.
Vad som varit.
Vad det beror på.
Lever film.
The Killing of a Sacred Deer.
Lost Highway.
Central mentallyrik
Förstås förståss
Av ingen nånsin
Dagens ord på 45 rader kommer väl med här. Ord från morgonen. Grät en skvätt på U-Bahn. Saknade meningar. Saknar ord. Kan inte underhålla med nåt trevligt. Låter det vara, och undrar om det blir nåt mer, eller vart vi är på väg. Tassar på och undviker bråk, så tråkig är jag. Får väl försöka igen. Ladda om och inte sörja. Sorg finns det alltför mycket av ändå. Känns inte bra, blev inte vad det skulle. Blev Berlin. Bara att åka med och ängslas. Försöka hålla styrfart. Förbi väggar och grund.
*24*
Sannolikheten för att vi ska DÖ idagär väl minimal även om en hel del andra gör det.Idag skiner solen och det är måndag.En helt vanlig måndag.Har fått telefonen öppnad med PUK-kod på MI-data.Fixat räkningar och funderat över ekonomin.Stabil men lätt på nedåtgående.Skall väl ändå klara mig till juninär det börjar komma in lite mer igen.Men det är då det. Gick ut på stan och stötte på Robsom arbetar med att få Tysklandsbeställning klar.Gick till Nordic Blues och åt 10 sushi-bitar, snabbt.Klockan blev inte tillräckligt mycket för att gå till Hemmet.Så jag gick hem och fick dagens skrift undanstökad.
Gröten blev gjord och äten. Laddade maskinen med byke. Tömde diskmaskinen och gick till bibban. Där var det Second Wind Jazz Band. Och brorsan som hade ont. Ville ha hjälp med skatt. Jag som knappt får den gjord, själv. Måste ta i, men vill inte. Mobilen bombas med skräp. Snart är det påsk. Får ta fram dammsugarn. Endera dagen.
Sommaren ja. Då skall det arbetas med bilder och historia nere i Mariehamnsgalleriet. Och jag borde väl inte fundera så mycket på det ännu, utan koppla av och vara alterneringsledig. Jobba på med mitt eller ingenting. Träffa mor som ligger på Gullåsen. Göra hennes liv drägligare även om det tar på. Nu har Bolles mor dött. En del slipper lindrigt undan tyckte mor, när jag körde omkring henne i korridorerna igår. Det gick snabbt. Man vet aldrig hur snabbt det går.
Radio Svall~~~~
Det skall bli spanskt här i Svall idag, även om vi börjar på algerisk arabiska med en beur dvs en nordafrikansk fransman! Faudel!
Faudel: Omri 5 4:41f
19-åriga Faudel som med sin cd Baida väckt upppmärksamhet genom sitt sätt att förhålla sig till rai. Han har också lyckats slå bra i Frankrike med sin säregna blandning som också, såsom ni hörde, innefattar spanska influenser och låten den va: Omri. Och det är i Spanien vi ska hålla till idag, mest i dom södra delarna där flamencon och arabinfluenserna dominerar. Tarifa är en stad vid Gibraltarsundet och Radio Tarifa, som kommer från Madrid, men har med folk från bl.a. Sudan, försöker med sin musik tolka hur en station som tar in mycket ljudvågor från arabvärden skulle kunna låta om den fanns.
Lämna det bakom dig nu, för så fort som det är nu - är det redan då. Publicerade Fredagsporträtt och fick uppskattning i ordalag. Vaknar upp i sommartid. Funderar på vad man går igenom. Dessa damer och deras förehavanden. Och mest vill jag bara vara. Med mig själv och skapa. Få undan mera. Lämna det bakom mig. Väntar på nästa resa och vet. Borde få undan massor. Gräva i lådor och organisera. Så då så. Sätt igång.
Lägger mig raklång.
Tidigare: Barcelona 2009. Vaknar mitt i natten och kan inte somna om. Ligger och vrider mig. Vill inte stiga upp. Kämpar emot och drömmer om jobbet, negativt. Om hur jag blivit lurad och bedragen. Missförstådd och avundad. Och att jag kanske egentligen inte kan nånting. Att allt jag gjort har blivit fel. Stiger ändå upp till slut när klockan är lite över sju och sätter igång. Med sysslorna, tidningsläsandet och kaffekokandet. Plötsligt dyker Lilla kärleken med Ulf Lundell upp. Gräver i minnet.
Kan det ha varit 2009 vi var till Barcelona i den sena våren. Då när jag spelade låten en natt i ett billigt hotellrum. Vid sidan av Ramblas i Raval. Jag hade högtalare till telefonen och du sov och jag kollade messen i din telefon. Och allt gick så fort och blev dimmigt. Och pellejönsen på kaféet. Och killen som försökte sno min telefon. När vi efter en kväll av för mycket sangria skulle ha ännu mer vin i närbutiken. Och alla cigaretterna jag rökte. Det är längesen nu, men det kommer tillbaka när våren kommer, och ljuset. Och när vi är på väg igen, och svalorna är på kommande. Men det tar ett tag till. Får försöka kämpa mig igenom dessa dar tills dess.
Vi gick och gick och jag köpte en gangsterhatt a la moda för 35 €. Den jag glömde i Viking-bussen långt senare. Jag har bilder tagna med telefonen, men ingen text eller texter kvar såvitt jag minns. Och kan det ha varit först 2009 i alla fall? Jo, det måste det ha varit för så här står det på Wikipedia:
Omaha är ett studioalbum av Ulf Lundell som släpptes den 19 november 2008. Albumet var det första där Ulf Lundell och Kjell Andersson samarbetade på 19 år.
Men bilderna då, kan jag hitta dom? Jag hittar inte Las Marinas.
*27*
- Ruskigt ute, regn och blåst. Varmt inne, men trött och blåst...
- Medan golvet i vardagsrummet torkar tar jag tag i skrivandet...
- Bytte dammpåsar i Nilfisken. Den var trind, den förra. Övertrind...
- Simon var hit på kaffe idag...
- Mamma mår inte så bra. Igår var det riktigt jädrigt...
- Hangover & Pics. Det tog sin tid att komma sig upp idag...
- Katten är pigg. Rusar kring och njuter. Var in på lådan...
- Dennis ringde och sa att det är begravning av May idag...
*28*
Imorgon fyller Karin Österberg 100 år och mor och jag är inbjudna på kaffe i festsalen på Trobergshemmet.
M tog sig en fylla idag, likaså igår och förrgår. Vi hade kommit överens om att ta en promenad vid 18-tiden, äta nåt nyttigt och se en film. Men inget vin tack tyckte jag, för nu ska det vara vitt ett tag så levervärdena sjunker.Hon har svamlat på ett par dagar och velat att jag skulle komma dit och sexa och att vi skulle göra en film om hennes liv. Det gäller väl för henne att skriva manuset då.Hon lämnade en 100ring här som ersättning för cider och vin hon druckit. Tänkte vi kunde ha köpt nåt på S-Market för den, när vi ändå var på väg på promenad. Men därav blev inget.När jag hastat till henne vid 18-tiden så satt hon och drack rödvin. Jag sa att det inte var det vi kommit överens om. Lade hennes nya indienhalsband, som hon glömt hos mig, på bordet och gick.Hon ville ha en kram, det fick hon. Cyklade hem igen, släppte in katten och tog några mackor innan jag somnade på soffan. Var trött, både på henne och för att jag inte sovit så bra på några nätter.Fick dock en hel del gjort i städväg och ringde upp Bö och fick samtal från A. Med J snackade jag i veckan. Vi planerar nästa veckoslut och påsk.
Idag är det Bolles mors Mays begravning och jag har spänt mig för dagen. Men jag sov nog bra. Ville bara inte gå upp. Orkade inte och satte klockan på ringning lite över 9io för att hinna med att duscha och köpa blommor före jag träffar Dennis på hans kontor 20 i 11. Tvekar vad jag ska ha på mig, tvekar över vilken bukett det ska va. Ska det va två? Och fotograferandet. Måste bara komma igenom detta nu. Och planera helgen sedan med matinköp till morgondagen o.s.v. Praktiska saker. Måste kolla vad jag fått i alternerings-ersättning. Återkommer.
YouTube exploderar, en miljard användare? Igår var det A Hard Days Night och idag Mr. Tambourine Man @ Newport Folk. Båda från 1964. In the jingle jangle morning, jaha det var där det kom ifrån sa Joch refererade till någon film.
Påsken har inletts. Dagens färg är inte skär utan lila trots att det är torsdag. Och imorgon är färgen svart. Jani berättade detta vid kaffebordet för Dennis och mig. Sedan blir det vitt fram till pingst. Instagrammade Guy vid pianot och tog foton av speglingarna i det svarta skinande locket.
Men det här är något helt annat. Poppade upp:
På färjan var det musikfrågesport med Stefan Lund. Fick 9 av 10. Klarade inte utslagsfrågan. Beatles splittrades 1970, inte 69. Och Willy Nelson, inte Gordon Lightfoot, hade skrivit Always on my mind. Undrar vad jag gör ensam här på färjan. Skriver. Tjugo minuter kvar. Jag är långsam och ytlig. Tar mina ”surfacing”-foton på Instagram. Topsy Lindholm var det väl som hade Nalen när det var danspalats på 50-talet. Anrikt. Nationalpalatset hette det när man googlar. Och Jockmocks-Jokke slog igenom där. Upptäckt av Topsy.10 minuter kvar och jag söker upp Jethro Tull och inväntar afromusiken.
Chock kan vara att ta i
Chock kan vara oväntad
Chock nådde fram i vågorna av livet
som tar slut
medan allt går på
Chocken bestod i besked
Beskedet var att Folke fått en attack
Strukit med, finito, sa kapten Eriksson
Men ändå...
VRSA
Det blev sent inatt. Skrev vidare på bloggen 61th i Etiopien och kom inte i säng förrän vid 1/2 3. Vaknade vid 8. Rensade bilder vilt och skickade in ett foto med temat Barn till Påskpausen. Blir i 30 x 30. Ett Imaginary Album Cover. Kulturdelegationen gav nej men jag jobbar väl på ändå.
Hela Patti SmithsEaster finns på You Tube. Hela. Kom ut i mars 1977. Då var jag i Sudan eller Egypten.Patti Smith följde oss till Paris förrförra sommaren. Självbiografin Just Kids. Och hon har följt med sedan 1975 ungefär, när Janne Järlesjö upptäckte henne och delade med sig. Våren 1975 i Uppsala. Följande år var hon i Helsingfors och Janne också. Tog foton på Kulturhuset i Helsingfors. Undrar var dom finns nu. Och var mina brev är, dom som jag skrev i massor, fram till 1990. I sommar spelar Patti i Stockholm igen med First Aid Kit som förband.
Påsken, lidelsernas tid är inne med död och uppståndelse. Till Victory. Drack en Victory Ale igår kväll. Läste om Dylan i Voltaire 2 / 2011. En man hade varit i New York hela januari och skrivit Dylan-dagbok om det. Bra idé. Och en intressant artikel. New York, där var jag 1990, och dit vill A fara på sensommarn. Hoppas hon får till det. Because The Night, Springsteens låt är väl en av Pattis få hits. Det var väl hela konstnärskapet hon tilldelades Polarpriset för. Snart skall det väl delas ut igen och jag har inte koll på vem som får det. Läser varken Hbl eller DN. Borde. Men gör det inte. Lyssnar inte heller tillräckligt på radio. Klockradion har jag ännu inte fått igång. Men det skall väl inte vara så svårt. Skall bara gräva fram skarvsladdar och fördelare. Kommer vi att leva igen. Jag tvivlar. Tröst eller hot. Peace to you brother, sjungerPatti i Ghost Dance med österländsk gitarr av Lenny Kaye. Jag tror det, jag har inte koll. Nån blåser. Katten är vildbasare och jag tror det beror på att hon mår bra. Jag läser om Prag och hon lägger sig på mitt bröst och slappnar av, ibland. Blir väl nio snart, nästa månad. Har inte koll på de sista åren i Östernäs. Allt flöt ihop och där spenderade vi väl fyra påskar. Kommer knappt ihåg nån. Kommer däremot ihåg påsken 2009, för fyra år sedan. Då när A var hit och R låg i plågor på Mejlans sjukhus. Den påsken då Alma-katten kom hit. Och jag kommer ihåg påsken 1997, då jag kommit från Kuba. Jag minns också att vi var ut med bil, stannade och snackade. Men det flyter samman med en pinsam stund vid Marsund. Slitningar i själen. Och R gick i ledet runt Kronohagen på Lidandets väg, eller vad det nu hette. Nigger nigger nigger. 1997 var jag också i Kaisaniemi och intervjuade Galaxy. Men missade Los Van Van på April Jazz och jag ringde till Kuba och det blev dyrt och det blev tungt och vart tog sommaren 1997 vägen? Jag planerade väl Maritima barnboksdagar. Kände befrielsen på hösten när allt var över och lugnet sänkte sig. Läste ur mina resebrev från december på Kreta i går kväll. Fick det gjort och kommer underfund med att det finns en del att redigera. Kan bli bättre. Redigare, snyggare. Men jag tänkte nog koppla av från sånt denna här påsken och lida med annat. Tiden lider. Set Me Free (Psalm 23). Frida Öhrn på Bastun i cowboyhatt: Release me. På Bastun är det Dexters Augmenters ikväll. Och efter det Ballroom Messiah på Dinos, och Buck Tramp. S skall komma hit innan dess och vi ska fixa till lite. Sätta upp hylla och sätta dit hylldörrar. Och innan dess skall det städas igen och slappas. Men måste väl även hinna till Gullåsen. Stream of Conciousness och Jimmy Joyce Division. Agoni. Och det lär finnas en bonustrack ännu, Godspeed är nåt annat än Good Friday, som denna dag lär kallas för. Men varför?
*30*
Dagen gick undan när han väl kommit upp. Gick för att ta ut identitetsbevis, köpa yoghurt och sallad. Bekymra sig för vad som finns på kontot. Slask är polska nationalbaletten, ute slaskar det.
Ingen tur ut i skärgården idag. Rejäl fylla för henne igår. Han tog två öl och ett glas vin efter att hon trugat. Inte alls bra, efter ett tag. Slog slint för henne då de tittade på klipp han gjort. Hon såg en ring på hans lillfinger. Vems var det? Det var förra flickvännens, men det var då. Ett hav av hat bröt lös. Vad kallar han henne för då? Efter ett tag av tvekan säger han Kära Du. Då är hon redan på fyllan och sjuk. Hon rasar, han flyr, säger att det här blir ingenting. Han flyr in i vardagsrummet. Spelar gitarr. Hon börjar packa. Säger att hon drar till Park. Avbokar flygbiljetten till Florida. Men får inte avboka båda. Vad bra, så jag far, säger han. Blir dragkamp, men sent omsider lägger han sig bredvid henne efter tillrättalägganden. Sover bra och stiger upp vid halv elva. Försöker få iväg henne till färjan. Upp på frukost då? Men nej. Frågar vart hon tänker bege sig. Till helvete. Till slut stiger hon upp och vill snacka. Reda ut. Han tycker inte det är lönt nåt. Blir bara så att man tar till privata avslöjanden / bekännelser / förtroenden som tillhygge. Till slut frågar hon när han tycker att hon skall dra. Så fort som möjligt, tack. Ahaa. Kan hon stanna till 18. Jaha. Vill spendera dagen i pyjamas. Inte han. Vill ut och gå. Hon orkar inte. Vill sova. Nå då så. Nå nu får det va nog.
TRYCK PÅ ALLA tre PILAR FÖR SKÖN KAKAFONI
Försökte få in en bild på" Turn off your Mobil Phone" i iMovie men det strulade vid midnatt. Svårt med koncentrationen dessutom. Kommer han att skriva om ett år? Borde han publicera det han skrev för tio år sedan då. Dagligen från första februari till midsommar. Kanske om han hinner. Det har blivit luckor.
*31*
Redigerar brev, försöker få dem till löpande text. Söker efter videon om brev och Vreeswijk dyker upp förstås, Thåström och Håkan Hellström likaså. Och så Timbuktu då. MVH. Sista gången franska ikväll. Snackade med Sangaré om att ses i september. Över fem månader dit.
Skickar e-brev på Messenger men får inga svar på mitt verk "Nazret, utcheck". Lägger ut Tjohej Dessie. Har fullt upp att redigera, men borde också skriva brev. Får väl göra det inför påsk.
Läste Ivan Klimnas Mitt älskade Prag innan det var dags att fara till Gullåsen. Hann också med att publicera foton och rafsa ihop en film med Olle Sjöstrand dunkandes.
På Gullåsen var det väl som vanligt. Rätt lugnt. När vi kom hem lagade A risotto och ugnsfisk. Jag hjälpte till med att duka. M ville inte komma. Hon vill sköta sitt.Somnade efter maten igen och orkade mig knappt upp för att titta på Babel istället för Stones, och sedan Paul Simon. Det är svettigt och vi bör nog ställa om klockorna nu.
*1 * INTRO Under 10-talet skrev jag 1000tals texter av diverse slag. Satte in dem i en arbetsblogg 2005 called Maarianhome in Finnglish. The meaning of the Finnish word Home is Mould in English. Finnish genitive Maarian equals Mary´s. Maarianhamina (fi.) Mariehamn, my hometown, translated into English is Port of Mary. Smack Dab in the Middle if The Baltic Ocean. Skrivande hade jag sysslat med tidigare. På 70-talet var det mycket brevskrivande, det mesta förlorat, försvunnet. Förutom de resebrev jag skrev hösten 1977 och publicerade på Blogger i början på 10-talet. På 80-talet skrev jag stundtals och sporadiskt dagbok. Kan kanske så småningom sammanställas till något. På 90-talet blev det mest manus till ett otal radioprogram, som finns sparade på kassett; resedokument, musikprogram och bokprogram för barn. Vårvintern 2005 skrev jag under ett 100-tal dagar minst en timme per dag, för det mesta fler, från mars till juni. Blev till M...
*1* Tittar på håret i spegeln. Klipper polisongerna. Ser det tunnas ut så sakteliga. Bli gråare, spretigare. Hårbottnen kliar. Springer. Det går långsamt fortfarande, men längre. 7nde bästa tiden mellan 6 och 8 km. A ringer när jag springer och berättar att hon kommit vidare på Valands. Lovar ringa tillbaka vid 9. Väntar på att få ta en öl, men först ska jag väga mig. 81,6. Bra så länge det är under 82. Ölen var mörkare än jag trodde, Krusovice. Mackor med ost, mitt val. Och saltgurka. En dag fram till påsk och mera tid till annat. Men kanske lite tomt ännu. Mor mår dåligt, riktigt dåligt igen, med smärtande rygg och nerverna trasiga. Vi löser korsord och önskar det vore bättre. Att jag kunde gå och syssla med mitt. Sitter kvar av inre tvång . Känns inte bra. Får se hur det blir imorgon. Jag tar väl och dricker en öl till, ringer A , kryper under täcket. Läser om Etiopien. Behöver sömn, det blev dåligt inatt igen. Tog en halv Opamox vid 1. Tung morgon. Väckt...
Kommentarer
Skicka en kommentar